Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Ernst Lundström. Hvem var den egentlige upphofsmannen till den berömda s. k. Skytteanska skolan i Lycksele?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
ernst lundström
Gift först med ärkebiskop Kenicii dotter Barbara och efter
hennes död med en dotter till prosten Zacharias Jonæ i Själevad,
hade han i första giftet 2 söner och i det senare 7 söner och 3
döttrar. Barnen kallade sig, såsom förut nämnts, Plantin. Många
af dem blefvo dugande och framstående män. Flere af Olaus Petri
N:s afkomlingar följde hans vackra exempel i fråga om
befrämjande af lapparnas väl. Af sönerna blefvo Pehr kyrkoherde i
Bollnäs, Johan borgmästare i Wiborg, Zacharias lektor i Hernösand
1652, kyrkoherde i Offerdal i Jämtland 1672 , prost (död 1688)1,
Nils prost i Luleå, Eric kyrkoherde i Umeå, Anders
häradshöfding i Västerbotten och Daniel räntmästare i Wiborg. Af
döttrarna blef Margareta gift med kyrkoherden i Skellefteå, mag.
Pehr J. Linnerius och Magdalena gift med prosten i Skellefteå,
Nils Lundelius.
Olaus Petri Niurenii kännedom om lapparna inskränkte sig
icke till nomaderna i Umeå Lappmark. Han hade såsom
följeslagare åt sin svärfader i första giftet, ärkebiskop Kenicius, på dennes
visitationsresor fått tillfälle att se äfven de nordligare trakterna
a.f Lappland och norden. I kap. 11 af »Laplandia» säger han sig
t. ex. hafva besökt Torneå den 24 juni 1616, förmodligen på en
sådan visitationsresa.1 I slutet af sin till Skytte före juli (år
1631) insända, förut omnämnda (bil. III) inlaga skrifver N. om
»Bibliotheca»: »Yttermehra will till dette föhrehafuande böcker
och papper såsom a. b. c. d. bökren opå Lappeske Psalmböker,
Handböker Jtein Margarita Theologica som är på Suenska, heller
någon annan author förtolckas på lapska som enfaldeligen och
igenom spörssmåhl förklarar på Lapska grunden till Saligheeten,
huru de kunne blifue Vthsatte på Lapska will iag wähl finne medell
till, allenast någon wille hålla omkostnan på trycket». Sitt här
gifna löfte uppfyllde N., ty förutom en i Stockholm år 1632 på
svenska utgifven katekes: »Eenfallige och korta spörsmål öfwer wåre
Christelige hufwud styckior och trones artiklar, uti wår lilla
Ca-techesi, enfalligen stält för ungdomen i Lappmarchen af O. P. N.»,
utgaf han 1633 också en lapsk katekes: »Same nolmay Catechesis
I Thet är: Wår Christeligha Hufwudstycken eller Troos Artiklar
/medh D. M. Luth. förklaring vppå Lappespråk förvändt/ Och
bestält til at tryckias med Lappeske Scholans eghen bekostnadt.
Procurante O. P. N. Tryckt vthi Stockholm/ åhr 1633 ».2 Af ordet
1 K. B. Wiklund a. a. i Svenska Landsmål, s. 4.
2 J. Qvigstad und K. B. Wiklund, Bibliographie der Lappischen
Litteratur, Helsingfors 189g, s. 16,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
