Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I oo
GOTTFk. WESTLING
målet författad och tryckt disputation, hvilken för dess auktor
medförde kännbar kostnad, för hvilken han icke bekom någon
ersättning, och i stället följa bruket i andra stift att »ur en viss auctor.
helst Benzelii Repetitio theologica, som mera kännes och äges,
en artikel i sender hädanefter vid prästmöten blifver
disputations-och afhandlingsämne». Detta förslag fann mötet välbetänkt och
gaf det sitt gillande. Därpå bestämdes såsom ämne vid nästa möte:
»De theologia in genere», hvarefter biskopen nämnde de prästmän,
som då skulle funktionera, och bestämde ock ämnen för de blifvande
predikanternas predikningar.
Till sist ålade han pastorerna att på första sockenstämma,
som de komme att hålla, redogöra jör de beslut, som vid mötet blifvit
fattade med afseende på församlingsvården, och att därefter söka
bringa dem till verkställighet. I samband därmed tillsades
prostarne att noga vaka öfver att detta blefve iakttaget.
I flera hänseenden betydelsefullt för ordnandet af
församlingsvården var utan tvifvel detta prästmöte, där von Troil framlade
vissa ledande grundsatser för sin episkopala verksamhet och
såmedelst sökte råda bot mot existerande missförhållanden samt
tidsenligt och praktiskt reglera prästernas ämbetsgäming.
Redan före det nu betecknade prästmötet hade biskop v.
Troil vid sina visitationer i församlingarna bland tillstädesvarande
präster och socknemän verkat för förbättringar i prästernas
ämbetsförvaltning och i församlingslifvet. Sedan nu genom
mötets bifall till dessa reformers allmängiltighet för stiftet han
vunnit en fastare och bredare grundval för sina stäfvanden, blef det
ett hans mål att arbeta för att mötets beslut ock måtte sättas i
verket.
Såsom vän af ordning ådagalade han sorgfällighet och allvar
vid sina visitationer i församlingarna, granskade noga
räkenskaperna för deras kyrko- och fattigkassor, vakande öfver utlånta
medels säkerhet, granskade uppmärksamt samtliga ministerialböcker,
äfven protokollsboken för sockenstämmor, tillsåg granneligen, att
kungliga bref och förordningar liksom äfven konsistoriets cirkulär
och öfriga publika handlingar rörande kyrkans egendom m, m.
funnes i behåll och i godt förvar. Väl tog han ock kännedom om huru
de kyrkliga förhören blifvit ordnade och gaf råd och anvisningar
för dem; tillstyrkte, att prästerna under tiden för husförhören i
stället för »exordium» i predikan talade öfver ett stycke i katekesen.
Som barnuppfostran låg honom om hjärtat, sökte han gifva efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
