Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uno von thou. såsom biskop i linköpings stift i 5 i
slutade ett prästmöte, som af flera sälls\aita omständigheter varit
och torde blifva utan like bland ecklesiastiqve händelser i detta
rike».1
Nog var tiden mera sentimental än vår egen, och tårar föllo
oftare och ymnigare än i våra dagar, men vid detta tillfälle voro de
icke alldeles omotiverade. Stiftet hade anledning att sakna den
afflyttande förmannen. Han hade mottagit det i ett skick, som
ej kunde anses tillfredsställande, men som tack vare hans
reformatoriska ingrepp och praktiska blick frigjordes från en del
missförhållanden. Att han icke hann med att allestädes genomföra sina
grundsatser till förbättring af förhållandena i stiftet, berodde
väsentligt på den relativt korta tid, som han förvaltade
biskopsämbetet. Att han själf insåg, att ännu återstod åtskilligt att
reformera, märkes af hans ofvan citerade ord, hvari han uttryckte sin
glädje öfver att större delen af prästerskapet tagit till efterrättelse
de vid 1784 års synod fastställda grunderna för vissa grenar af
ämbetsförvaltningen, enär i dessa hans ord ju låg en antydan om, att
fortfarande en minoritet hade behof af rättelse och tillsyn. Han
hade mottagit ett stift, där i flera afseenden de kyrkliga förhållandena
behöfde närmare organiseras, och där själfsvåld insmugit sig på
flera punkter, men hann under sina få tjänstår att lägga grund till
en bättre ordning, därvid ledd af klokhet, fasthet och
ordningssinne, hvilken sistnämnda egenskap konsistorium offentligen
erkände, såsom t. ex. efter hans återkomst i oktober 1785 från en
maktpåliggande visitationsresa å Vikbolandet, då det hälsade
honom med loford för hans »vanliga nit för ordning ocli skick samt
vaksamhet ».3 Tack vare sin begåfning och därtill en omisskännlig
administrativ förmåga satte han ock ny fart och drift i stiftsstyrelsen,
som under företrädarens senare tjänstetid varit alltför slapp ocli
för litet initiativkraftig. Med noggrannhet profvade han, hvad
som tillkom honom att granska, och tvekade icke att påkalla
lagens näpst för anmärkta förseelser och åstadkomma rättelser. Då
en viss församling ej långt från stiftsstaden, förmenande sig äga
fri dispositionsrätt öfver sina kassor, i strid mot domkapitlets
föreskrift ej tillade sin fattigkassa någon ränta för ett lån därur, som
församlingen upptagit för sin kyrkas behof, aflät kapitlet ett strängt
1 Westén, Sv. Kongl. Hof-cleresiets historia, del I, afd. III, sid. 669, anm
24; Prästmötet i Linköping 1787, tryckt i Norrköping hos A. F. Raam;Kons_
Cirkulären 206 och 208.
2 Kons. prot. d. 26 okt. 1785.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
