Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 o
gottfr. westling
bref till därvarande vice pastor mecl förständigande att »ofelbart»
beräkna laga ränta åt nämnda kassa för den lämnade
försträckningen åt socknens kyrka.1 Om han än hade namn om sig att
eftertryckligt kräfva uppfyllelse af skyldigheter, gällde han dock
inom stiftet för att vara rättvis. I en ansedd stiftskrönika från den
tidigare delen af förra århundradet, således ej så långt efter v. Troils
tid, säges om honom, att »som förman ägde han rättvisa och drift
i förening med foglighet, att lagar och öfvertygelse om
riktigheten af deras tillämpning voro hans enda ledare i bedömande af
de ämnen, som tillkommo hans pröfning».3 Framdragna ha dock
blifvit exempel på, att han icke alltid skulle ha påyrkat rätt och
rättfärdighet. Så skall han efter att ha ajjlyttat till Uppsala
tillskrifva sin efterträdare på biskopsstolen i Linköping ett bref, däri
han lagt sig ut för en vän och begärt som en »grace, att denne måtte
få plats på ett förslag». Han skall dock tillagt i brefvet: »Jag
känner af erfarenheten, huru litet rekommendationer gälla i ett
konsistorium, där rättvisan vanligen har sitt stamhåll».3 Om han än
den gången synes ha låtit vänskapen tala ett kraftigare språk än
rättvisan, är dock att märka, att han i berörda konsistorieärende
ej satt som domare utan talade förtroligt som en främmande
privatman, uttryckande en änskan, att biskop Lindblom måtte göra
hvad han kunde för att befordra vännens fördel. Ännu mindre
kraft att bevisa brist på rättrådighet synes böra tillmätas ett bref
från prosten Lindblom i Odensvi till sonen Jakob då ännu
professor i Uppsala, i hvilken epistel fadern beskärmade sig öfver att
v. Troil motverkade sonens uppförande på förslag vid den
förestående omröstningen bland stiftets präster för att uppsätta
kandidater till v. Troils efterträdare på biskopsstolen. Prosten skyllde
honom för att i det syftet ha arbetat i en konklav af sex personer,
som haft sammanträden i Vreta, och han påstods i stället gynna en
sin släkting, dåvarande kyrkoherden i Jakobs församling i
Stockholm. Om än v. Troils sympatier drogo honom till nämnde frände,
finnas inga bevis för att han obehörigt sökt inblanda sig i prästernas
val. Som prosten gärna ville se sin sons namn på förslaget, var han
känslig för rykten och önskade naturligtvis, att v. Troils
sträfvanden skulle gå i samma riktning som hans egna och släktens. Att
v. Troil dock ingalunda ogärna såg nämnde professor som sin efter-
1 Kons. prot. d. 31 juli 1782.
2 Schenmarks stiftskrönika.
3 Rodhe, E. M.: »Jac. Ax. Lindblom såsom biskop i Linköping», sid. 159.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
