Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 -g. westling
blef mera tungt. En del af de förhoppningar, som många knutit
vid de politiska rörelserna i Frankrike, hade gäckats. Den nya
regeringen i Sverige tycktes väl till en början visa tecken till
fri-sinthet, men den aflade snart denna mask. Väl utfärdade den i
juli 1792 en något liberal tryckfrihetsordning, hvarigenom bland
annat rättigheten att utgifva periodiska skrifter frigafs, men redan
i december samma år stramade regeringen åter till detta
medgifvande, föranledd därtill af Thorilds bekanta skrift ))Om det
allmänna Iörståndets frihet» och hans uppmaning till hertigen
regenten att gifva landet en demokratisk författning. En
»Resignationen.s» tidsålder ingick..
Huru situationen i Europa uppfattades bland de frisinnade
och neologerna kan man förstå af ett bref till biskop Lindblom
från Per Kernell, en af hans vänner, den 7 mars 1792. Denne
skref däri bland annat: »Den tidpunkt, vi nu lefva, är kanhända
den farligaste, den mest kritiska, som vårt släkte har, och jag
vågar (säga) skall upplefva. Nationerna i Europa likna barn, som
lära gå -— men dristiga barn. De hafva kastat från sig
supersti-tionens ledband, men tillika sprungit ur religionens moderliga
armar och komma sålunda att göra grufveliga fall, innan
filosofien hinner upplysa och stadga deras gång. »x Han liksom en del
andra såg således i filosofien folkens räddning, surrogatet för
kristendomen, den säkra grunden för teologien. Hade dittills Lockes
empirism varit bestämmande för den filosofiska uppfattningen,
kom nu I. Kants kritiska filosofi att vinna allt större inflytande
och blifva normerande för tänkesättet bland landets
kulturmänniskor. Enligt den sistnämnda är det omöjligt att nå en
teoretisk kunskap om det öfversinnliga, hvarföre hvarken Guds
existens eller själens odödlighet kan teoretiskt bevisas, men icke desto
mindre måste man antaga både det ena och andra, ty sedelagen
nödgar därtill. Som han dock icke erkände några andra öfversinnliga
idéer än denna, förde han icke uppfattningen af de himmelska
realiteterna vidare framåt. Med sin auktoritet stödde han den
gängse meningen, att det tillkomme förnuftet att afgöra, hvad
som borde räknas som religiös sanning. Teologien blef alltmera
utprägladt rationalistisk. Så till vida betecknade dock hans filosofi
i religiöst hänseende ett framsteg före upplysningsteologernas
ståndpunkt, att den satte samvetet till domare öfver tanke och
1 Alla citerade bref till Lindblom äro hämtade ur lians brefsamling i
Linköpings biblioteks arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
