Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 2 o g. westling
af det kväde, som han författade till magisterpromotionen 1798
i Aho, i hvilken dikt han kastade en blick på det snart förflutna
adertonde seklet:
»Religion! du helga band allena
nyckeln har till lifvets paradis.
Du så mild som hög, så öm som vis
vet att känsla och förnuft förena.»
Han drogs redan då bort från upplysningstidens kalla deism
och naturalism. Åt sin teologiska uppfattning gaf han ett tydligt
uttryck i dikten »Tidens filosofi», där han säger:
»Så akta desto mer skyddsängeln religionen!
Han är förnuftets stöd, han ger det kraft att styra.»
I de psalmer, hvarmed han bidragit till 1819 års psalmbok,
förekomma understundom uttryck, som förråda, att han vid tiden för
deras författande tillade den mänskliga naturen en större andlig styrka
än den Guds ord tillerkänner den och en djupgående själfpröfning
ger till resultat, såsom t. ex. i psalmen 127 v. 2 och 7. Såsom
predikant åtnjöt han inom vissa kretsar stort anseende, och det har
blifvit sagdt, att han »var egentligen den förste, som i
hufvudstaden gaf åt den moraliska predikan den halt, som hon länge saknat,
och hade frimodigheten att nämna gångbara synder vid deras rätta
namn». Hans utgifna predikosamling: »För fattiga och rika»
säges dock »mestadels stannat inom salongerna» liksom Lehnbergs,
Hagbergs, Wallins, Hedréns och Rogbergs.1
Den supranaturalism, som efter hand aflöste neologien och
den rena rationalismen, kom till synes bland annat i flera af de tal
och predikningar, som 1817 flerstädes höllos för att fira minnet af
reformationens början för trehundra år sedan. E. TeGNÉR
karakteriserade själf sin ståndpunkt, då han 1824 yttrade: »Tron på det
väsentliga i kristendomen, t. ex. på försoning, på Kristi gudom
o. s. v. är väl egentligen en ideel tro, snarare af estetisk än
intellektuell natur», och vid ett annat tillfälle skref han: »Det enda
rimliga är en mycket modifierad supranaturalism».2 Ehuru själf utan
djupare teologisk bildning och blick för det väsentliga i
kristendomen, förstod han väl att afläsa tidens religiösa signatur och
1 Skarstedt, C. AV.: Predikoverksamhetens st. hist., sid. 264 och 295.
2 Liedgren*, E.: »J. O. Wallin», sid. iS (Skrifter till 1800-talets
kyrkohistoria).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
