Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. GIEROW
af förbud mot svordom, torde vara i de omtalade 1535 års
sjö-artiklar, enligt hvilka den, som begått dylikt brott, »kastas
j sziön vnder kölån szå offta hann thet gör, varj sig mera hög eller
låg.» I skeppsartiklarna och sjörätten af 1566 möter enahanda
straffbestämmelse.
Den står icke isolerad. I Västerås’ ordinantia (1544) heter det:
»Dyra eder och dryckenskap är förbudit under I\ong:e Ma:tz
straff och näfst».1
I gårdsrätterna af nämnda år sammanslås straffet för
svordom mecl straffet för »stor öfuuerflödighet och Drinnckerij», och
förbrytarne ådömas, »som brottenn ähra, till att liggie ehnn natt
2 äller lhänngre vdi kistann äller tornit wid Watnn och Brödh»,
hvilket i den öfverarbetade, utvidgade upplagan af »Konungh Göstaffs
Gårdz Rätt (Hoffrett)» får alternativ form, skarpes och ändras
till »leggias 1. Natt 2. eller 3. eller flere i tornet widh wattn och brödh,
och om ingen bettring synes, förwyses af tiensten, den som det
hörer aff någrom och dölier wari samma straff vndergifwen». Här
torde ock ett af de första spåren till nykterhetslagstiftning i vårt
land, visserligen af mycket tänjbar art, vara tillfinnandes.
Härmed kunna i detta hänseende jämföras »Codicillus» och
krigsartiklarna af 1557.
De senare hänvisa dessa och liknande förbrytelser att straffas
»effter gamelth gementh krigztucht, efftersom rätten medt giffver»,
och i »Codicillus» heter det: »secundum consuetudinem militarem
et iuris rigorem pæna erunt afficiendi». Sedan följer 1558 Gustaf
Vasas allmänna »förbud mot swåra eder». Nog synes konungen
åtminstone på lagstiftningsväg hafva gjort, hvad i hans förmåga
stått, för att motarbeta denna sitt folks om råhet vittnande
inrotade synd, om han också själf icke stått främmande för densamma.
Erik XIV:s gårdsrätt 1560 specificerar noggrannare: »ligge
en Natt i Tornet widh Wattn och Brödh, Then andra reesan,
straffes tree Nätter i Tornet widh Wattn och Brödh, Then tridie resan
Otta dagar vthi Tornet eller Järn», o. s. v. ungefär som den ofvan
citerade gårdsrätten. Däremot innehålla krigsartildarna af 1567
en mera allmänt hållen straffbestämmelse: »widh högsta straffs
Und-wykelse, then thed hörer af någon och sedan fördöllier, wärde sama
straff vndergifwen». Att »widh högste straff» skulle vara liktydigt
med dödsstraff göres osannolikt af de närmast följande, merendels
afsevärdt mildare straffstadgandena inom denna lagstiftningsgren.
6 Citeradt efter I4NDERHOI.M, a. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
