Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MILTTÄRKYRKO VÄSENDETS HISTORIA
127 O I
Johan Iir.s krigsartiklar 1583 (?), jämväl de tyska, skärpa
straffet till »watn och brödh, Jern och Fängzle en Mànadz tijd»
eller alternativt: »the fattige 40 M. ortiger, som han kan wara
förmögen till», hvilka bestämmelser i de följande motsvarande
akt-st yckena dock åter erhålla en mera allmän form.
I en enda typ af dessa krigsartiklar, de nämnda af Johan III
själf, i hvilka tidigare straffbestämmelser skärpts, förekommer
i detta fall bötesstraff, i viss mån med föredöme af den gamla
kyrlco-balken, Västerås’ ordinantia och Gustaf Vasas kyrkostadgar af 1554
m. fi. urkunder, hvaremot Erik XIV i sitt Patent om högmåhls
saker 1563 förbjuder böter, bl. a. när det gäller »Gudz förhädelse».
I Articuli Orebrogienses af 1586 uppräknar hertig Karl bland
de laster och synder, »som i werldzlig rätt och lagh icke är satt straff
och böter uppå», också »grufwelige stygge edher», »Gudz ordz
uppenbara förtaal och bespottelse», hvilka han rekommenderar
åt kleresiet att förtaga, afskaffa och pliktfälla enligt kyrkolagen.
Ur de mera allmänt hållna straffstadgandena af hertig Karl i hans
hofordning af 15901 torde ej få utläsas ett mildare bedömande af
dessa brott och en sträfvan att mildra straffen. En sådan tolkning
skulle alltför bjärt sticka af mot hans ytterst rigorösa tendenser
i den allmänna lagstiftningen på denna punkt. Det s. k. Karl IX :s
lagförslag nöjer sig icke med mindre än dödsstraff för den, som —
efter fruktlösa varningar, stupning och förvisning från orten —•
»framhärder i allehanda gruwelige eedher om Christi helighe dödh,
the helighe sacrament». Och i hans edition af Swerikes Rijkes
Lands-Lag 1608, Appendix Om Högmåhlis och andra sådana
saker, införes den grundsatsen, att dylika förbrytelser skulle
dömas efter Guds lag, en spegling af den allmänna uppfattningen
i den tiden, för hvilken det stod som ett axiom, att bibeln, särskildt
det gamla testamentet, var en lagkodex, som skulle läggas till
grund för rättsskipningen.2 Dess straff var, om förbrytelsen
innebar gudsförsmädelse, efter bokstafven döden." I Gustaf II Adolfs
1 Jfr härmed hans Patent 0111 Eders afstående, Om Sabbat-Dagars
helgelse o. s. v. den 7 oktober 1602, hvarest omtalas, »at wij år 1599 lathe vthgå
en alfwarsam förmahning–0111 the grufwelige Eder», hvilken förordning
uttryckligen är riktad till bl. a. »Erlige och Mauhafftige Krigzmän, Rytter
och Knechter».
2 Jfr Herman Lundström: Laurentius Paulinus Gothus, II, Uppsala 1893,
sid. 130. — Se ock Hjalmar Holmqvist: Engelsk högkyrka, lågkyrka,
frikyrka, Uppsala 1916, sidd. 67 f. om denna biblicism hos Englands puritaner.
3 3 Mos. 24: 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
