Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER I7OO-TALET 2 2Q
talet. T. o. m. i Strängnäs och Upsala stift kan man iakttaga,
hur Synodalprotokollen under hans efterträdare afgjordt äro de
föregående underlägsna ifråga om utrymme och intresse för
dithörande ting. Hvad Paulinus uträttat, var att visa, hvad som
under gynnsamma förhållanden var möjligt. Om öfriga biskopar
ej sträckte sina anspråk lika långt som han, kunna dock
åtskilliga af dem mycket väl ha från honom hämtat impulser
till förbättringar, som annars skulle uteblifvit.
I samma anda som Paulinus verkade J. Rudbeckius,
biskop i Västerås 1619—46 (jfr R. Hall, Johannes Rudbeckius
som pedagog, I). Liksom Paulinus fäste han den största vikt
vid att prästerskapet skulle vara nitiskt och kunskapsrikt. Det
tillgängliga materialet rör hufvudsakligen hans prästmöten och
skolorganisation. Hans prästmöten »blefvo ett slags mycket
fordrande fortbildningssynoder» med disputationer angående
»skriftliga eller tryckta utläggningar öfver delar af bibeln eller
Haffenrefferi dogmatik» (ib. sid. 90). Hvar och en i mötet
deltagande hade skyldighet att behärska det förelagda ämnet;
»befanns han icke kunna några af sina ’partes’, vann han ej
befordran, tills han vid nya prof visat afgjorda framsteg».
Gemensamt med Paulinus hade Rudbeckius deltagit i utarbetandet
af 1611 års skolordning, som bl. a. stadgar, att en minst 2-årig
prästbildning skulle meddelas antingen vid akademien eller i
stiftsstadens katedralskola. 1 enlighet därmed kom den direkta
prästbildningen att gå väsentligen endast öfver stiftsstäderna och
Upsala. Det var på den tiden mångenstädes praxis, att
blifvande präster efter afslutad gymnasialkurs kvarstannade i
stiftsstaden för att genom afhörande af föreläsningarna vid
gymnasiet ytterligare förkofra sig. Rudbeckius organiserade i fastare
former »en ofvanför det egentliga gymnasiet ställd
teologiskt-praktisk öfningsafdelning» (ib. sid. 170). Angående de höga
kurserna i gymnasiet och den grundliga undervisningen, se a. a.
kap. IX ff. I dogmatik lästes t. ex. Haffenrefters 300 sidor
starka kompendium redan i skolan, och med ledning af detta
arbete genomgick läraren i etik vissa delar af etiken. I
gymnasiet ägnades uppmärksamheten särskildt åt svårare kapitel
ur den systematiska teologien, såsom predestinationsläran, och
vissa delar af HafTenrefters Loci, rättfärdiggörelseläran m. m.,
hvarjämte teologie lektorn hvartannat år föreläste öfver
Augs-burgiska bekännelsen. Både Paulinus och Rudbeckius fäste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
