Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den holländska lutherdomens egenart. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
T.ITTER ATURÖFVERSIKTER
art som de nordtyska eller nordiska kyrkorna. Men nu kom den
nuvarande nederländska lutherska kyrkans utgångspunkt från
annat håll; därför fick den en annan karaktär.
Utgångspunkten blef den samling lutheraner, som bildades
i Antwerpen på 1560-talet och som mest bestod af tyska eller
tyskbesläktade handelsmän. Dessa voro mest bildade och förmögna
män, som togo afstånd från de reformertas demokratiska radikalism.
De höllo sig hårdt till Augustana och kände sig från början skarpt
skilda från de reformerta både i praktiskt kyrkligt och dogmatiskt
-teoretiskt afseende. Därför fördes de ock genom sin uppfattning
af lydnadsplikten mot öfverheten att ställa sig på regeringens sida
mot de reformerta vid stridens utbrott i Antwerpen den 13 mars
1567. Den dagen gjorde lutherdomen omöjlig som
Nederländernas religion. De reformerta glömde ej de lutherskas »svek» mot
folkets politiska frihet. Resterna af Antwerpens lutherska kyrka
utsattes för hård press, först af katolikerna och sedan af de
reformerta. Den utbildades därunder efter inre egna linjer, med stöd
från Sydtysklands lutherdom. Det är ej en reformert, utan en äkta
luthersk anda af sydtysk art, som historiskt sedt ger den
holländska lutherdomen dess karaktär.
Denna karaktär framträder allra först i den kyrkliga
organisationen. Vid ytligt påseende ter sig denna som reformert
presbyteriansk. Den är helt olika de nordiska lutherska kyrkornas, men har
däremot nära efterföljts i en del af den amerikanska lutherska kyrkan
(se. Th. E. Schmauk dd: The lutheran church in Pensylvania 1638
-—1800, vol XI, 1902) och i de lutherska kyrkor i Kapkolonien,
Ostindien etc., som bildats från Amsterdam. Men vid närmare
granskning visar sig, att denna lutherska holländska kyrkotanke är hämtad
från Luthers eget kyrkoideal på 1520-talet, med en viss betoning af
»en krets af troende » men ock med tillerkännande af kyrkoregeringen
åt den världsliga öfverheten. De från Antwerpen fördrifna
lutheranerna måste ju bilda små »huiskerken». Skenbart likna dessa de
reformerta flyktinge-huskyrkorna. Men likheten begränsar sig till
det yttre nödtvånget att samlas i privata hem och till beteckningen
»äldste» på ämbetsförvaltarna. En karakteristisk åtskillnad
förefinnes i fråga om både tillsättandet af de äldste och den plats i
församlingen, som de intaga (jfr. dr F. L. Rutgers: De beteeknis
der gemeenteleden, Amsterdam 1906). I den reformerta kyrkan
väljas de äldste ur församlingens led och medverka med Ordets
tjänare i församlingens vård; här finnes ingen sådan skillnad mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
