Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den holländska lutherdomens egenart. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR <5
äldste och predikant som mellan präst och lekman, blott en
skillnad i tjänst. Helt annorlunda är det i den lutherska huskyrkan.
Där äro de äldste (äfven kallade deputerade) kyrkans styresmän,
de provisoriska ställföreträdarna för magistraten, som egentligen
skulle ha kyrkostyrelsen. Det är helt enkelt en rent luthersk tanke,
anpassad på en kyrka, som lefver i en stat utan luthersk
öfverhet. Därför fingo ock de lutherska »äldste» en mycket stor,
stundom betänklig makt. De regerade, de tillkallade och afsatte
predikanter, etc. På samma gång fasthölls här den gamla åtskillnaden
mellan lekmän och andlige, mellan menigheten och prästen.
Under I7:de och i8:de århundradena skedde häri förändringar, i det
att man reagerade mot de deputerades betänkliga härsklystnad
(så t. ex. 1644); i det ig:e årh. har man ock jämkat på den
ursprungliga ordningen för att bättre tillvarataga församlingens rättigheter
och plats. Men hela egenarten i den nederländska lutherska
kyrkoorganisationen, den grundtanke, på hvilken den är byggd, går till
originellt lutherskt ursprung. Konung Wilhelm I ingrep i den
lutherska kyrkans lif, och menigheterna förlorade en god del af sin
autonomi. Men det är enligt Pont en orättvisa att vilja tillskrifva
deras nuvarande kyrkoorganisation reformert inflytande.
Lika egenartad som organisationen är gudstjänsten i den
nederländska lutherska kyrkan. Och äfven den har utbildats i
anslutning till de lutherska kyrkobruken i Württemberg, Strassburg
etc. och är ej en produkt af kalvinskt inflytande. Luthers
ställning till den romerska kulten möjliggjorde en evangelisk
utformning efter två olika linjer: vidsträcktare bevarande af de katolska
formerna i evangelisk omklädnad, eller uteslutande af alla icke
behöfliga, former (jfr. F. Rendtorff: Die Geschichte des christi.
Gottesdienstes unter dem Gesichtspunkte der liturgischen
Erbfolge, Giessen 1914). Den förra linjen följde i allmänhet den
nord-tyska och nordiska lutherdomen; den senare blef förhärskande i
Sydtyskland. 1 Württemberg etc. fick gudstjänsten en karaktär,
som enl. Pont väl mera stod i öfverensstämmelse med Luthers första
reformatoriska tankar, med Reutlinger-kyrkoordningen, med Brenz’
och Blarers ideér (jfr. Chr. Kolb: Die Geschichte des Gottesdienstes
in der evangelischen Kirche Württembergs, Stuttgart 1913). Här
undansköts starkare den romerska uppfattningen af gudstjänsten
som principiellt nattvardsgudstjänst och betonades starkare dess
egenskap af församlingens uppbyggelse. Endast predikstolen blef
i kyrkan den plats, hvarifrån det talade ordet kom. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
