Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den holländska lutherdomens egenart. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
T.ITTER ATURÖFVERSIKTER
här och där någon handling allt fort försiggick vid altaret, som
fått stå kvar i kyrkan, så var detta blott ett tolereradt lokalbruk,
ingenting mera. Denna Württemberg-sydtyska strömning kom nu
öfver Eifel (höglandet mellan floderna Mosel, Rhen och Roer)
till Holland och blef den enda bestående inom dess lutherdom. I
Eifel, hvarifrån de nederländska församlingarna under sin första
tid fingo sina förnämsta predikanter, har gudstjänsten alltid varit
mycket enkel: inget krusifix, ingen privat bikt, intet altare, ingen
mässa. Därifrån, ej från kalvinskt inflytande, kommer enkelheten
i den holländska lutherska gudstjänsten. Från början kändes i de
lutherska huskyrkorna intet behof af någon liturgi, som anknöt
till den romerska mässan. Och senare, när huskyrkorna, blefvo
bönehus och plats fanns för både det ena och andra, uppkom ej
heller något behof af rikare liturgi. Den nederländsk-lutherska
gudstjänsten är alltså framvuxen ur huskyrkornas och har
bevarat den sydtyska-lutherska strömningens gamla enkelhet.
Försök ha visserligen framträdt att förändra detta; men enl. Pont ha
de kommit från sådana, som ej förstått sin egen kyrkas historia
eller som stått under inflytande af nordtyska eller af esteticerande
idéer.
Liksom den gudstjänstliga enkelheten är typisk för den
nederländska lutherdomens karaktär, så framträder denna ock i
saknaden af vissa nordtyska bruk, hvilka aldrig blifvit inhemska i
Holland. Dit hör bl. a. privatbikten. leke denna, utan endast
den allmänna syndabekännelsen med absolution blef efter
föredöme från vissa trakter i Württemberg bruklig; och den sattes ej
som hos de reformerta före utan efter predikan. Många strider
fördes härom i den nederländska kyrkan, när predikanter
ditkal-lades från Nordtyskland; den nederländska lutherdomen
anklagades t. o. m. för att ha affallit från Augustana, emedan den ej höll
sig till dennas artikel 17 om bikten. •— Likaledes lia de holländska
lutherska kyrkorna vid dopet aldrig antagit exorcism,
abrenun-tiation etc. utan städse följt det enklare, radikalare bruket från
den lutherska södern.
Hittills ha blott de yttre karakteristika för den holländska
lutherdomen angifvits. Det centrala ligger dock ej i
kyrkoorganisation och kult utan i den anda, som där råder, och den
grundåskådning, som där lefver. Denna anda och åskådning, som
in-plantades under begynnelseperioden, afvika ej från andra lutherska
kyrkors. De holländska lutheranerna stodo fast antitetiska mot alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
