Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den holländska lutherdomens egenart. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
<5
andra andliga riktningar, i medvetandet att äga sanningen.
Kraftigast uttalades det kanske af Philippus Nicolai. När Amsterdams
lutheraner 1604 hade att utstå en förföljelse, skref han ett bref till
staterna, däri han förklarade, att kalvinisterna allt mer och mer
närmade sig den turkiska religionen, och att lutheranerna ensamma
förkunnade den himmelska sanningen. — Äfven positive stodo de
nederländska lutheranerna helt på luthersk grund. Det
bestämmande var där som i ali äkta lutherdom främst Luthers egen
lifs-erfarenhet; Luthers person förblef alltid ett korrektiv mot senare
dogmaticis ensidighet. Å andra sidan visar äfven den nederländska
lutherdomen, att om ingen evangelisk kyrka består af blott
dog-matici, så kan ej heller någon vara utan dogmatici. För att lära
känna den holländska lutherska kyrkan får man ock gå till dess
dogmatiska tankearbete. Det visar sig då, att medelpunkten där
intages af Luthers articulus stantis et codentis ecclesiæ:
rättfärdig-heten af nåd, genom tro allena. Pont betonar starkt, att den kyrka,
som han har äran tjäna, förblifvit denna lutherska grundsats
trogen. Därbredvid framhåller han tre andra grunddrag som
karakteristiska för den lutherska strömningen i olikhet mot kalvinismen.
Det första är det antropocentriska i dess trosuppfattning; icke
frågan: »Hvem gör mig salig?» utan »Hur blir jag salig?» står hos
Luther och hans efterföljare äfven i Holland i förgrunden. Det
andra är tonviktens läggande på Guds immanens mer än på hans
transcendens; de lutherska dogmaticis »Finitum infiniti capax» är
något vida mera än en utgångspunkt i läran om kristologien. Det
tredje grunddraget är den lutherska fromhetens icke-lagiska
karaktär; principiellt är här brutet med ali judisk-lagisk uppfattning
af religionen. Om senare lutherska dogmatici i Holland vandrat i
de reformertas spår, gjort Skriften till lagbok och satt det
gammaltestamentliga i förgrunden, så har dock större trosfrihet i allmänhet
kännetecknat den holländska lutherdomen. Därmed sammanhänger
en annan accent i det lutherska andelifvet, »den fromma
innerlighetens» i stället för »den sedliga handlingskraftens». Pont slutar sitt
tal med den önskan, att vid Utrechts universitet äfven den förras
kyrka, om än i Holland svag, måtte få aflägga sitt vittnesbörd
bredvid den senares.
Angenämt är att se, huru ålderdomliga former och talesätt
vid Utrechts universitet ej synas ha blifvit bortsopade af den
stämningsfattiga demokratiseringsstorm, hvilken förstört så mycket
af gammal ärevördig tradition vid våra svenska högskolor.
Hj. Holmquist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
