Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Svenskt Diplomatarium, VI:2. Af Yngve Brilioth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■anmälningar och granskningar
<5
Karlsson år 1910 utgifna registret. Fjärde bandet (1853 och 1856)
hann till år 1340, femte (1858 och 1865) till 1347. År 1868 bereddes
bättre ekonomiska villkor för arbetets fortsättande genom den
donation, som grefve K. E. L. V. Posse’s testamente tillförde
Riksarkivet, hvilket nu öfvertagit Diplomatariets utgifvande,
för fortsättandet af detta arbete. Närmaste resultatet blef
begynnandet af en ny serie, omfattande urkunder fr. o. m. år 1401.
Denna serie, utgifven genom C. Silfverstolpe, framfördes i tre
mäktiga band till år 1420 (afslutade år 1902). Härtill lades (åren
1903 och 1904) tvenne supplementhäften (för åren 1401-—1407),
utgifna af K. H. Karlsson och innehållande urkunder, som denne
sammanfört ur utländska arkiv, hufvudsakligen det Vatikanska.
Af den äldre serien utkom endast sjätte bandets första häfte,
bearbetadt af dåvarande amanuensen i Riksarkivet E.
Hildebrand, år 1878. Detta nådde till slutet af år 1350. Det är denna
äldre serie, som nu efter nära 40 års afbrott fått en fortsättning.
Det nu utgifna häftet innehåller på 96 kvartssidor 158 urkunder
(n:r 4664—4821), fördelade på tiden d. 2 jan. 1351—1 juni 1352,
endast 1 1/2 år således. Den kyrkohistoriker, som väntar att här
återfinna de betydelsefulla aktstycken exempelvis rörande
förhållandet mellan konung Magnus Eriksson och påfvedömet,
före-trädt af nuntien Johannes Guilaberti, hvilka hörröra från denna
tid, blir emellertid grundligt missräknad: han skall finna samtliga
urkunder af påfligt ursprung eller rörande förhållandet till kurian
systematiskt uteslutna ur denna fortsättning af Svenskt
Diploma-tarium, hvilket tidigare snarast sträfvat efter en väl stor
fullständighet. I hvarje fall hade det måhända varit på sin plats att det i
föreliggande häfte — exempelvis på omslaget — meddelats, att
ifrågavarande förändring vidtagits i arbetets plan. Nu lämnas man
i fullkomlig ovisshet 0111 anledningen till denna ganska
uppseendeväckande åtgärd. Skälet är att söka däri, att man vid Riksarkivet
sedan någon tid förbereder utgifvandet af en särskild samling af
påfveurkunder, snarast väl efter förebilden af det danska verket
Acta Pontijicum Danica. Härom har dock, så vidt mig är bekant,
intet offentligt meddelande gjorts. Att ett dylikt arbete kommer
till, är naturligtvis i och för sig ytterst tacknämligt. Man måste
blott fråga sig, om det är ett tillräckligt skäl för att så tvärt bryta
planen för Diplomatariets ärevördiga serie, bryta den t. o. m. midt
i ett band, så att sjätte bandet t. o. m. s. 264 innehåller alla
tillgängliga påfliga urkunder, fr. o. m. s. 265 däremot inga. Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
