Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN I 2 I
teckning af Olavus Petri, som kan hälsas med glädje såsom
den hittills bästa skildringen af den store reformatorns lif och
personlighet. Den är ledigt och väl skrifven och lämpar sig
godt för spridning i vida kretsar. Ett och annat kunde utan
tvifvel vara att anmärka; rec, har på några punkter afvikande
uppfattningar, som på annat håll framställts och motiverats. i
litteratur- och källförteckningen saknar man t. ex. den nya
fullständiga upplagan af Tänkeboken i S:t Eriks Årsbok; äfven
V. E. Svedelius’ biografi öfver Olavus Petri i Svenska
Akademiens Handlingar (bd 49, 1874) förtjänar nog att bevaras från
glömskan.
— I S:t Eriks Årsbok 1917 behandlar Gu nn ar
hellström frågan: Hvar i Stockholm bodde Olavus PetriP Hans
inlägg är föranledt af de bruns uppsats i samma årsbok 1915
om S:t Nicolai port i äldre tider.
— En utförlig recension af Gottfrid carlsson i Svensk
Humanistisk Tidskrift (1917, n:r 3) redogör för ett par i en i
Sverige rätt svårtillgänglig publikation — den katolska
akademiens i Braunsberg föreläsningskatalog — af den 1917 aflidne
professorn i kyrkohistoria vid samma akademi JoSEF kolberg
offentliggjorda värdefulla studier öfver Hans Brasks och
bröderna Magnus’ lefnadsöden under deras landsflykt i Danzig och
Polen (Ans dem Leben der letzten katholischen Bischöfe
Schwedens, 1914; Aus dem Briefwechsel der Erzbischöfe von Uppsala,
Johann und Olaus Magnus, mit dem Bischof Johannes Dantiscus
von Kulm und Ermland, 1915). Kolberg har meddelat en hel
del intressanta detaljer från den lilla svenska exulantkoloniens
lif och förehafvanden, särskildt rörande deras förbindelser med
de preussiska katolska biskoparna Ferber och Dantiscus. Ett
40-tal bref ur deras korrespondens ha aftryckts in extenso.
— L. M. BÅÅTHS stora arbete Helgeandsholmen och
Norrström från äldsta tid till våra dagar, I. Tiden till 1718 (1916)
innehåller åtskilligt om det medeltida helgeandshuset på den
efter detsamma uppkallade holmen; men det kyrkohistoriskt
intressantaste i boken är kanske redogörelsen för Gustaf Vasas
sätt att använda den gamla barmhärtighetsanstaltens byggnader,
sedan Stockholms sjuk- och fattigvårdsinrättningar 1531
sammanflyttats till Gråmunkeholmen: alltsammans apterades till
ekonomibyggnader under slottet; hufvudbyggnaden blef
kungligt stall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
