Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
—- Helgeandshuset flyttades sedan 1551 till Danviken. Om
Danviken och dess verksamhet, dess präster och skola skrifver
B. R. HALL i S:t Eriks Årsbok 1916 på grundval af
anteckningar, som gjorts af numera aflidne pastorn därstädes VlLH.
Sundberg. Gustaf Vasas reglemente för institutionen af 1533
med ändringar af Gustaf Adolf 1626 är på slutet aftryckt.
— joh. Ax. Almquists arbete Den civila
lokalförvaltningen i Sverige ij2j—i6jo, I (1917) medför af värde för
kyrkohistorien särskildt åtskilliga uppgifter om de af Gustaf Vasa
indragna kyrkogodsen i ärkestiftet, Strängnäs och Linköpings
stift.
— I sina Studier i den svenska reformationstidens liturgiska
tradition (1917) har Edv. Rodhe tagit under behandling ett
hittills tämligen grundligt okändt område, nämligen det
medeltida officiets, breviariegudstjänsternas, öde under
reformationstiden. Han har visat, huruledes dessa horæ canonicæ länge
lefde kvar, och huru de två af dem, som äfven under
medeltiden voro de förnämsta, matutin och vesper (ottesång och
aftonsång), småningom öfvergingo till predikogudstjänster. Han
har för detta ändamål analyserat en rad handskrifna
1500-tals-sångböcker, såsom Aspöboken, som representerar en
protestantiskt reviderad officietext från 1550-talet och sannolikt
återspeglar den gudstjänstliga praxis i Strängnäs domkyrka, och
Tun-hemsboken, som härstammar från liturgiens tid och är
påverkad af dess idéer. På ett par punkter har förf. haft anledning
att beröra olikheterna i de svenska stiftens liturgiska tradition
under medeltiden — åter ett mörkt område, där mycket
återstår att göra.
— Af S. TuNBERGS arbete Sigismund och Sverige 159*]—
98 har 1918 senare delen utkommit, omfattande Sigismunds
andra resa med slaget vid Stångebro och erbjudande åtskilligt
för den fulla belysningen af denna viktiga kris i vår historia.
— Ett par af Tunberg i en exkurs meddelade aktstycken
om Näftåget, härrörande från kyrkoherden Elaus Terserus i
Leksand, ha blifvit utnyttjade af Herman geijer för en
undersökning af Sägnen om prästdråpet i Rättvik (i Meddelanden
från Dalarnes fornminnesförening, V, 1918), där en folksägen
på ett intressant sätt sammanställes med en grafsten vid
Rättviks kyrka, en strid under Gustaf Vasas befrielsekrig och en
panikscen i Leksands kyrka 1598. Förf. får under gången af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
