Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Till ryskt och tyskt fromhetslif. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
LITTERATUR ÖFVERSIKTER
iistiska, lärobetonade. 2) Individualismen stegrades betydligt;
fromheten yttrar sig i dagböcker med själfanalys, fromma
bref-växlingar som bryta ned ståndsskrankor, en ny ädel hållning
i människans lif, som vinner ej minst högadeln för pietismen,
kvinnans religiösa framskjutande, ofta till förfång för
äktenskapets frid, bibelns förvandling från objektiv kunskapskälla till
subjektivt uppbyggelsemedel, ja ända till orakel, undertrons
öfverflyttande till individens inre religiösa upplefvelser eller
gudomlig ekonomisk hjälp, etc. (hvarvid delvis individualismen
sönderbröt sig själf genom att insnöra fromhetslifvet i
omvändelseschematism). 3) Den pietistiska fromheten dref energiskt
på religiositetens sedliga bevisning i lifvet. Trots dess bekanta
utväxt här satte den dock en damm för den franska
libertinis-men och krigens sedliga förråande och skyddade den husliga
sedligheten i det tyska folket.
Med särskild kärlek dröjer tydligen Aner vid upplysningen;
där har han ju ock sin specialforskning. Han sätter Leibnitz
som urtypen för den moderna lekmannafromhet, som kommer
i upplysningen. Intressant är förf:s påpekande, att den tyska
upplysningen till skillnad från den västeuropeiska alis icke var
en rent världslig kulturrörelse, utan att den i första linjen vände
sig till det religiösa lifvetsproblem och former. Skillnaden
mellan Leibnitz och upplysningen var, att L. representerade en
religiös individualists förnäma isolering, under det att
upplysningen ville praktisk reformverksamhet inom folkkyrkan. Som
folkrörelse framkallades upplysningen genom de moraliska
veckotidskrifterna; Aner ger detaljer från denna eljes föga kända men
så inflytelserika faktor i Tyskland. Med den begynte en ny
period af enhetlig folkkultur. Dess fromhetshistoria är ännu ej
tillräckligt utforskad. Veckoskrifterna ge folkfromheten närmast
ett moralistiskt drag. Religionen är den bästa fostrarinnan till
dygd; den blir alltså i första hand en praktisk angelägenhet.
Skillnaden från Arndt och Spener är, att hos dem gällde det
individens goda; här däremot var lösen allmännyttigt arbete för
det hela. Från veckoskrifterna fick upplysningen rationalismen;
men Aner betonar, att hela epokens rationalism icke får
öfver-skattas. Upplysningen står t. o. m. afvisande mot ali
intellek-tualism, både ortodoxiens och filosofiens, som Nicolais exempel
visar. Med samma exempel tar Aner den i försvar äfven mot
filiströs platthet och andetomhet. I motsats mot abstrakt intel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
