Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Till ryskt och tyskt fromhetslif. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR 43 *
lektualism fattar den förnuftet som praktisk-sedlig lefnadsvishet.
Men ej heller har upplysningen gått upp i moralism; den har
tvärt om utvecklat ett innerligt känslolif, som får sin
motsvarighet i fromhetens värme. Åter får Nicolai tjäna som belysning
för detta öfverraskande omdöme. Han visar ock, huru kyrklig
upplysningen var, och huru dess religionsundervisning ej alis
var rent förståndsmässig och kall. Ur innehållets synpunkt kan
man beteckna upplysningens religiositet som Fader
vårs-from-het, både negative och positive. Försynstron, naturens
ändamålsenlighet och dess nytta för människan, som framkallar stark
känsla af tacksamhet, sträfvan efter lycksalighet på jorden och
själens glädje och ro, gå jämsides med en orubbad
gudsförtröstan och ge upplysningen dess inre rikedom. Evighetstron låg
ännu djup i den dåtida mänsklighetens hjärtan; och man kan
ej bestrida, att upplysningen kände starkt protestantiskt.
Genomsnittsupplysningen visade ock en bestämd avoghet mot
de-istiska förkrympningar af den historiska kristendomen, äfven
när dessa kommo från dess egna koryfeer. Dess brist var för
lätt själftillfredsställelse och optimism, bristande allvar i den
sedliga själfrannsakan, syndkänslans och förlossningsbehofvets
urvattnande. Periodens hela religiösa liv ter sig rätt torftigt, men
uppriktigt; och ett stort värde är krafvet på egen pröfning och
själfständighet i den religiösa öfvertygelsen. Fromhetshistoriskt
sedt har upplysningen ej framväxt ur teologien utan ter sig som
en folkrörelse, hvilken begynte i lekmannakretsar och vid
1800-talets början blef fullt härskande i det tyska borgerskapet.
Upplysningen är måhända den enda religiösa rörelse, Luthers och
pietismens ej undantagna, som verkligen trängt in i folket och
blifvit nationens allmänegendom. Så betecknar den den tyska
lekmannafromhetens klassiska tidsålder.
Det I9:e århundradets fromhetsbistoria kännetecknas af att
alla de förra århundradenas strömningar blandas med hvarandra
till en allt bredare flod, där egentligen blott ett nytt tillflöde
kommer, »Verehrung der menschlichen Persönlichkeit Jesu».
Upplysningen fortlefver; ett arf af den är toleransen och unionen,
ett annat den protestantiska fromhetens utprägladt praktiska
tendens och intresse för den kyrkliga författningen. Upplysningens
stämning är borgerskapets religiösa signatur äfven under
1800-talets senare hälft; blott har intresset för kyrkan blifvit mera
platonskt. Det tyska folkets genomsnittsfromhet har bevarat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
