Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES RUDBECKII KATEKESUTVECKLING
* I I
icke-läskunniga var minnesvetandet, kunskapen om grundlinjerna,
för litet omfattande för att utgöra en bärande grundval för
nämnvärda insikter. Sådana kunde icke anses äga bröllopskläder och
därför icke erhålla tillträde till Herrens bord eller ens vara
fullmyndiga kyrkomedlemmar. Dels obligatoriska examina, dels ökning
af de vanligast fordrade minimipensa måste blifva ett nitiskt
efter-traktadt mål för den kyrka, hvilken dess stiftare själf befallt lära
alla att blifva lärjungar.1
Den svenska menighetens behof uttryckes på följande sätt
af biskop Laurelius ännu vid 1600-talets midt: »Många och
åtskilliga [= olikartade] frågor kunna icke lätteligen minnas och
begripas af den enfaldiga hopen» . . . Därför borde man »lära
ungdomen och folket grundligen förstå Luthers uttydning och
där-utaf ställa dem frågor före, ty mången är den som kan läsa
uttyd-ningen utantill, men få finnas som rätt förstå densamma. »
Laurelius hade »fördenskull skrifvit en kort förklaring därpå, efter hvilken
unga prästmän och eljest andra kunna sig rätta och själfva öfva».2
I en viss parallellitet med latinskolan3 hade antydda smärre katekes-
1 Luthers lilla katekes-uttydning hade efter hand kommit att
undantränga många läse- och läroböcker; än oftare hade den blifvit utgångspunkt
och ryggrad för samt angifvit ämnesbegränsningen åt utvecklingarna. Med
eller utan »lilla utläggningens» ständiga upptagande i utvidgningspensum
hade nämligen så småningom fordrats vissa korta förklaringar af andra
författare såsom öfverkurs till textorden; dessa utläggningar ingingo efter hand
eller sent omsider i det normala minimipensum.
2 Parænesis 1650s. D2. Utvecklingen var den akroamatiska »Catechismus
Lutheri, Med en kort Förklaring».-—Huru Rudbeckii samtida,
katekesförfattaren biskop Paulinus, pä ett nästan likartadt sätt motiverar större
katekesutläggningar (t. ex. sinEthica) jfr Paulini Thesaurus Catecheticus (Præfatio).
3 Vissa af de ifrågavarande spörsmålsböckerna äro ej sällan utarbetade
såsom förberedelse till eller såsom bearbetning af dem som affattades för
universiteten och latinläroverken. Af Agricolas katekes för latinskolan i
Eis-leben utgafs äfven en något bearbetad edition på modersmålet, som användes
också vid den med nämnda läroverk förenade flickskolan, hvarsrektor Agricola
jämväl var; den befanns emellertid — naturligt 110g — alldeles för
svårförståelig för sistnämnda skolas alumner, hvarför rektor mycket snart (1528) för
dessa sammanskref en afsevärdt enklare lärobok, hvilken emellertid var
dubbelt så vidlyftig och ej så lättfattlig som den lilla frågebok (Enfaldiga frågor),
hvilken Joh. Rudbeckius låter sin flickskolas elever i Västerås inprägla.
Latinlärare i städer undervisa synnerligen ofta allmänheten och dess barn
i folkliga skolor eller i än enklare undervisningsinstitutioner och torde äfven
för denna menighetens undervisning hafva funnit ledning i den lärda skolans
lärobok. Cohrs a. a. II s. 10, 261, 273. Om Rudbeckii flickskola jfr en senare
utkommande undersökning af mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
