Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I o
B. RUD. HALL
bekräftats, dels blifvit i vissa enstaka stift anbefalld eller
efterföljd1, för att komma till den uppfattningen, att man i stora delar
af landet måste efter hand hafva redligt sträfvat att genomföra
dess kraf å reformer åtminstone i afseende på katekesförhör och
öfrig pedagogisk verksamhet.2
Ingen svensk stadga före år 1600 torde så ifrigt och detaljeradt
som just Nova ordinantia talat om nit och institutioner för ökad
kristendomskunskap. T. o. m. i kyrkobönen inlägger den (s. 326)
ett »Upplys ungdomen och alla rlem som icke ännu äro komna till
Din kunskap och kännedom!» Ej heller funnos några divergenser
hos våra dåtida kyrkomän rörande sätt och institutioner för
menighetens religiösa undervisning och fostran och rörande insikten
om behofvet af att i vidaste kretsar utbreda Guds ords enklaste
sanningar. Så hade ju äfven reformerta, katoliker och lutheraner
lärt af hvarandra i folkpaidevtiskt hänseende och i fråga om den
lärda undervisningen. Så voro medlemmarna af Sveriges första
skolkommitté (och bland dem Rudbeckius) visserligen oense i
filosofiskt hänseende, men de hade likväl helt visst sällsynt väl
arbetat tillsammans för sin ramistiska SO (1611) och det fastän
metoden skapats af en kalvinist.3 Och vi skola här senare ideligen
finna, hurusom Rudbeckius träget följer Nova ordinantias
pedagogiska och pastorala anvisningar. Emellertid förelåg ej denna stadga
(så vitt man vet) dåtilldags i tryck, men den spriddes i afskrifter.4
Biskopen kan så mycket hellre tänkas hafva känt dess detaljer,
som stadgan dels blifvit i ett visst hänseende fullt genomförd i
Västerås’ stift före hans tid5, dels undertecknats, af en bland hans
1 Den var anbefalld åtminstone, i Växjö stift 1584. Och i full
enlighet med den utvecklades stiftsstyrelsens organisation tidigt i
Västerås’ stift.
2 Några hafva dock talat om stadgans stora ineffektivitet.
3 Och dock har man i sen tid talat om direktiv af den ena eller båda de
äldre koxnmittémedlemmarna samt om en afskrifvareuppgift åt Rudbeckius,
denne, som redan då hade affattat statuter för den akademi, hvilken han
(1604) sagt hafva ensam bragt vårt land större ära än alla landets berömda
grufvor, skogar, åkrar och djur tillsammans. Så hade han jämväl helt
ensam hunnit organisera vårt lands första motsvarighet till de utländska
gymnasierna (collegium privatum i Uppsala). Afh., s. 36, 135, 198.
(Organisatoriskt liknar SO 1611 för öfrigt i betydande grad SO i Norges KO 1607).
4 Sv. Riksdagsakter 2 : 2, s. 526.
6 Jfr härom Holmquist, Domkapitlen, s. 27. Af det i texten nämnda
skälet kunde det tänkas, att Petrus Jonæ Wex. (förut i Arboga) lämnat Rud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
