Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I I I
lärare samt af två bland hans barndomsstifts biskopar.1 Men äfven
om han ej läst den, kände han tydligtvis samma pedagogiska
grundtankar; enligt Tysklands och Danmarks kyrkoordningar hade
motsvarande förbättringssträfvanden inom folkundervisningen länge
pågått i dessa länder,och i viss mån betecknade de därstädes redan
ett uppnådt och förbiskridet stadium. — Särskildt hafva förvisso
de biskopar, präst- och skolmän, som undertecknat Nova ordinantia
och 1583 års bekräftelse å denna, arbetat på att i praktiken omsätta
dess enträgna eggelser och större kraf i afseende å menighetens
förande till Kristi kunskap. En biskop och en domprost i Västerås’
stift hade deltagit i utarbetandet af Nova ordinantia, och den förres
efterträdare hade undertecknat »Bevillningen» 1583. Detta kan
gifva ett ytterligare stöd för antagandet, att ansträngningar att höja
stiftets religiösa och moraliska nivå pågått länge, innan Rudbeckius
blef dess biskop — ett antagande, som stödes jämväl däraf att
flera tidiga stiftschefer samt Bellinus visas hafva ofta företagit
visitationsresor samt att stiftsprästerskapets religiösa nit och
»förstånd» förvisso växte »mäktigt uti förföljelsens och motståndets
hetta».2
Också Rudbeckii insatser formas och han själf sporras af
1540—1590-talens tyska och svenska stadgar och sträfvanden.
Förutom af maningar och exempel från bibeln och den första
kristna kyrkan påverkas han ej minst af de svenska lutheranernas
troskamp och folkundervisningskraf, som framträdt under hans
barndoms- och ungdomsår; dessa hade han tillbragt i det stift,
där nyss citerade uttryck fälldes. Han hade vuxit upp i centra
för det oppositionella och positiva reformarbetet; hans lärare och
anförvanter deltogo med nitälskan i detta samma arbete, och
enligt sina egna ord inriktade han själf ständigt sina tankar och
studier på att kunna med framgång deltaga däri. I och under det han
från sina första år, såsom han själf säger, studerade »Guds ord och,
till dess bättre förstånd, nödiga konster och tungomål3», indrack
han hat till synd och okunnighet, till villoandar och synkretism.
Det skedde med hjälp af modern och snart kanske äfven af sin
beckius eil afskrift; äfven i Växjö kan Petrus hafva funnit ex. däraf (t. ex.
från 1584); jfr nyss i not.
1 Dels den som varit biskop vid detta stadgetilläggs affattande, dels
den som var dess chef under Johannes’ skoltid i Örebro.
2 Jfr ett uttalande i Strängnäs (1586?) Sv. synodalakter II, s. 50.
3 Donationsbrefvet å Eskog till Örebro skola Karlson I, s. 58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
