Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 5. Prästernas arbetsvillkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
Märkligast var utvecklingen af kyrkliga institutioner — och
därmed äfven af andlig kultur öfverhufvud taget — i »Nora socken ».
Under detta namn innefattades minst J/4 af Västmanlands
nuvarande område, och ingen visste, huru långt pastoratet eller ens hur
långt landskapet sträckte sig åt väster och nordväst. År 1632
uppgifves församlingen bestå af 94 byar, 25 finntorp och (i kyrkbyn,
»staden») 80 hushåll. Sexton byar sägas ligga minst en mil, 18
minst två mil från kyrkan; för 11 af dessa senare är afståndet minst
tre mil. Torpställen nämnas liggande 5, 7 à 9 mil borta. Emellertid
torde man böra reducera uppgifterna om våglängden med l/s à ’/4
för att finna afståndet uttryckt i nuvarande mil.1 Antalet familjer
stånd af kapitlet byggde den tyskfödde myntmästaren Kock ett kapell vid
forsen, ’/2 mil från moderkyrkan (Grvtnäs), och en väl vitsordad »filosofie
kandidat» från Västerås’ läroverk blef här predikant och barnalärare (VDP
1644 9/9 > AI8). (År 1686 indrogos stadsrättigheterna för att åter erhållas
den 28/2 1919.)
De saktare, normalt framväxande, stadsliknande samhällena blifva
vanligen ordnade på stadsmanér i kyrkligt ocli undervisningsafseende ett
à två årtionden innan de erhålla stadsprivilegier. En för uppblomstringen
betecknande utveckling — lysande men kort — liade Säter. Där liade
gårmakeriet och myntverket i Avesta förut varit förlagda. »Sätra», som
under Rudbeckii första tid och troligen än tidigare hade kapell med predikan
af en sacellan hvarannan söndag, hade redan i6t>8 påtänkts blifva stad
och skulle snart — genom siu malm ocli sin kungsgård — ställa den under
i 500-talet så centrala moderkyrkan i Stora Tuna alldeles i skuggan. Efter
att vid Rudbeckii tillträde hafva på en folkmängd af c:a 3,000 personer haft
en kyrkoherde, två kaplaner (däribland eller ock dessutom en skolpräst)
hafva Tuna och Säter vid hans död två kyrkoherdar, minst tre kaplaner och
två skolpräster. Distriktet utgöres nutilldags af ett kontrakt med fyra
pastorat, där fyra kyrkoherdar, fem komministrar och en ständig adjunkt
verka. Förut funnos en kyrka och två kapell; under Rudbeckii tid byggdes
ett tempel af hvartdera slaget; nu finnas minst fyra kyrkor, två kapell och
församlingssal. En kyrka (Säter) och ett kapell (Enbacken = Gustaf) hade
byggts under samma tid, ocli Säter hade tydligen i st. f. en predikan
hvarannan söndag erhållit en à två gudstjänster söndagligen. Villkor för Säters
själfständighet var erbjudandet af 6 tunnland åker, äng, kyrka och
prästbostad; VDP 1634 12/2, AI6. Jfr F IJIa, volymen i svart band, VD A.
1 F III a: bandet Skärike 1638—Ljusnarsberg 1637; volymen i svart
band, VDA. VDP:s uppgifter (1644 6/9, AI8) 0111 våglängden från Särna
till Älfdalen och Elfverum tåla i hvarje fall nämnda reduktion. Den förra
vägen uppgifves vara 12 mil, den senare 24! Enligt benäget meddelande
från rektor o. Sciiulstad, Elfverum, är afståndet landsvägen till Särna
kyrka 162 och till Idre 194 km., fågelvägeu resp. 120,12 och 120^2 km.
Turistfören. uppger vägen från Älfdalen till Särna vara 8,1, till Idre 11,3
mil. De två »eröfrade» socknarna hörde uuder första svenska tiden till Älf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
