Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 o otto s. holmdahl
djupare in i den har jag framhållit vissa drag i det konfessionella
läget i Sverige t. o. m. år 1593, som synas mig motivera det
påståendet, att Karls slutliga teologiska ståndpunkt kan betraktas
såsom resultatet af en rätlinjig utveckling från denna
utgångspunkt, ett påstående som dessutom står i full samklang med hans
egna, gång på gång afgifna själfvittnesbörd. Och det torde
ytterligare kunna tillspetsas därhän, att den teologiska utveckling,
Karl genomgick, var, frånsedt alla utländska inflytelser, den just
af detta hans svenska utgångsläge närmast betingade.
Det rätta perspektivet på det konfessionella läget i Sverige
vid 1600-talets början, som uppenbarar sig i striden mellan Karl
IX och det svenska prästerskapet med ärkebiskopen Olaus
Martini i spetsen, får man från den punkt, dit den konfessionella
utvecklingen inom protestantismen öfverhufvud och särskildt inom
lutherdomen vid denna tid kommit. Och uppfattningen af denna
strid i Sverige blir i hög grad beroende af huru man ser och bedömer
denna allmän-protestantiska utveckling. Den syn på denna, som
jag i det följande i största knapphet framlägger, motiveras af
de sista decenniernas kyrko- och dogmhistoriska forsknings
resultater och företrädes, så vidt jag vet, genomgående af denna.
Den utvecklings förlopp och resultat, hvilken efter
trettioåriga dogmatiska tvister förde lutherdomen fram till ortodoxien
på konkordieformelns grundval, göra ett starkt beklämmande
intryck. leke minst gäller detta om den afgörande och ohjälpligt
söndrande roll, som frågan om nattvarden kom att spela. När
epigonerna fingo hand om reformationens arf på denna punkt,
få de nya, banbrytande evangeliska tankarna i Luthers
sakramentslära helt träda tillbaka för de rester af katolskt kännande och
skolastisk tänkande, som lågo i hans spekulationer om konsubstansen
och ubikviteten. Dessa blefvo rent af en af hörnpelarna i det
lärosystem, hvarpå den lutherska ortodoxien grundades, och de nya
dogmerna härom blefvo framför andra det stora schibbolet
för tillhörigheten i den rena lärans kyrka. Härmed inaugurerades
för århundraden framåt ett stycke katolsk sakramental och
magisk uppfattning, som ända fram till våra dagar stått skymmande
i vägen för en evangelisk åskådning och religiositet inom de
lutherska kyrkorna. Men icke nog härmed. Den lutherska
ortodoxien uppref främst genom sitt renlärighetsnit i denna fråga alla
bryggor, som ursprungligen förefunnits mellan lutherdomen och
de kalvinska och reformerta kyrkosamfunden, och åstadkom där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
