Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Johannes Magnus och Gustav Vasas polska frieri. En utrikespolitisk episod i den svenska reformationstidens historia - 1. Giftermålsplanens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
giftermålsplanens uppkomst
9
oberoende därav fanns det många skäl, som kunde förmå Gustav
Vasa att fria till en polsk prinsessa. En dynastisk förbindelse
mellan Gustav Vasa och det jagellonska huset skulle av sig
själv medföra ett rent politiskt närmande de båda länderna
emellan, av stor betydelse för Sverige inte minst under
föreliggande situation. Förhållandet till Ryssland var för tillfället
brydsamt. Oroligheter förekommo i gränstrakterna, och den
ryske storfursten hade underlåtit att i enlighet med ett 1524
ingånget avtal slutgiltigt bekräfta den sextioåriga freden av år
15IO, vilken enligt rysk uppfattning förlorat sin giltighet med
Gustav Vasas regeringstillträde.1 Redan av denna anledning
var det mycket önskvärt att komma i kontakt med Polen, som
i förhållande till Moskva befann sig i ungefär samma
predikament — den gemensamma faran från Ryssland var f. ö. alltid
ägnad att sammanföra de båda länderna. Dessutom var Sverige
numera strängt taget tämligen isolerat i utrikespolitiskt
avseende. 1524 års händelser hade tydligt visat, att Lübeck inte
längre var någon pålitlig bundsförvant, och vänskapen mellan
Gustav Vasa och Travestaden hade ingalunda blivit varmare,
sedan lybeckarna efter en tids mera tålmodig väntan återigen
på våren och sommaren 1526 eftertryckligt gjort sina skuldkrav
gällande och rent av börjat antyda, att de, om betalningen
alltjämt uteblev, ämnade förlika sig med Kristian II. På
herredagen i Stockholm förra hälften äv aug. 1526 voro de lybska
fordringarna föremål för bekymrade överläggningar och
framtvingade beslut om en dryg gärd från kyrkan, städerna och
allmogen för möjliggörande av en amortering och avvärjande
av öppen brytning med Lübeck. Vad slutligen förhållandet
till Danmark vidkom, kunde Gustav Vasa aldrig övervinna sin
misstro mot Fredrik I och danskarna, och de tvistiga frågorna
om Gottland och Viken voro ju alltjämt olösta. Att den danske
monarken genom släktskap eller på annat sätt stod i nära
förbindelse med åtskilliga tyska furstar, förstärkte i sin mån
intrycket av Sveriges isolering, och redan i april 1525 hade Hans
Brask, vars intresse för en förbindelse med Polen sålunda var
av äldre datum än 1526, just av hänsyn till Fredriks intima
vänskap med tyska furstehus anbefallt förbund med den polske
1 A. Falk, Gustaf Vasas iitrikesfiolitik med afseende handeln, s.
60, och där anförda källor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
