Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Johannes Magnus och Gustav Vasas polska frieri. En utrikespolitisk episod i den svenska reformationstidens historia - 2. Johannes Magnus officiell underhandlare i Polen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
joh:s magnus officiel!, underhandlare i polen?
23
resa från Danzig till Rom sistnämnda år, och detta av två skäl.
För det första vittnar den genom hela sin karaktär om att
Johannes Magnus’ fiendskap mot Gustav Vasa nu brutit ut i
full låga, vilket återigen icke kan ha skett förrän under senare
delen av hans förutnämnda Danzigvistelse — ännu i slutet av
1534 hoppades han att i samförstånd med Gustav Vasa kunna
återvända till Sverige och taga sin ärkebiskopsstol i besittning1.
För det andra måste det anses sannolikt, att herr Peders
redaktion just har Johannes’ 1537 fattade och fullföljda beslut att
avresa till Rom, där han bl. a. skulle söka få
Västeråskonstitutionerna fördömda, att tacka för sin tillkomst; därpå tyder
även den notariella formen.
Fast står i varje fall, att Johannes Magnus genom den av
herr Peder på hans uppdrag utarbetade versionen av
Västeråsbesluten avsåg att diskreditera den kätterske svenske monarken
inför det katolska utlandet2. Att även den spegelbergska
redaktionen tillkommit i sådant syfte, är efter Emil
hllde-brand s utredning uppenbart3.
Under sådana förhållanden är man ovillkorligen skyldig att
med synnerlig kritik upptaga de punkter i de latinska
versionerna, som sakna motsvarighet i den officiella svenska texten
av ordinantian och som givit anledning till den hittills
härskande uppfattningen, att den svenska texten är ofullständig
1 Se nedan s. 65.
2 Ett slående exempel på Petrus Benedictis tendentiösa arbetsmetod
utgör formuleringen av den inledande bisatsen i § 8 (Tunberg’s paragrafindeln.)
3 E. Hildebrands rec. av Tunbergs ovan cit. arbete, Hist. Tidskr.
1914, Overs. och granskn., s. 33 ff. (till Hildebrand^ bevisning för
ursprungligheten av ordinantians svenska text ansluter jag mig helt och hållet). —
Vissa vändningar i den svenska texten lia i den spegelbergska versionen blivit
omskrivna i förklarande syfte, tydligen för att det skulle bli lättare för med
svenska förhållanden obekanta personer att förstå dem. Till de av Hildebrand
anförda exemplen härpå skulle man kunna foga ytterligare ett, som synes
mig mycket belysande. I den svenska texten av ordinantian i riksregistraturet
heter det (§ 12 efter Tunberg’s paragrafindelning), att tiggarmunkarna skola
få vara ute »i 5 vekor vid Olsmesso tid om sommeren». I den spegelbergska
versionen äro de citerade orden översatta på följande sätt: »quinque
ebdo-madas in estate circa ad vincula Petri». Olsmässotiden var ett utom Norden
okänt begrepp, och man har därför vid översättningen ansett sig böra i stället
referera till- den ute i Europa allmänt firade kyrkliga fest (ad vincula-festen
i aug.), som med avseende på firningstiden kom den speciellt nordiska
ols-mässan (29 juli) närmast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
