Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - II. Oxfordrörelsen - 1. Scenen och huvudpersonerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
yngve brilioth: nyangli k ansk renässans
dess medgivanden åt tidens liberalism och dess
hovmanna-mässighet, en motbild till 300-talets arianiserande hovteologi?
Var funnos nu kyrkans självbesegrande asketer, tåliga martyrer,
ståndaktiga biskopar? Var fanns Athanasius?
»When shall our northern Church her champion see
Raised by Divine decree
To sbield the Ancient Truth at his own harm?»1
I samma män som hans förbittring steg mot dessa
»liberaler», under vilken benämning han innefattade en ganska
brokig skara, alla dessa »men of presumptuous heart» som ville
»halve the gospel of God’s grace»,2 i samma mån växte
forn-kyrkan för hans blickar. Det är särskilt tydligt under
medelhavsresan, då över huvud de sista årens intryck mogna och
utformas. Kommande år skulle visa, hur djupt fornkyrkans
bild, sådan han sett den, bränt sig in i Newman’s själ. Det
blev den klippa, på vilken hans anglikanism omsider skulle lida
skeppsbrott. Det behöver knappast sägas, att Newman drogs
mot fornkyrkan i främsta rummet av andra motiv än dem, som
riktade romantikernas blickar på medeltiden. Det var för
honom i främsta rummet helighetstörsten, som tillfredställdes i
umgänget med martyrer och bekännare. Det var tider, då det
kostade något att vara en kristen — kanske började han redan
nu halvt omedvetet häremot ställa den anglikanska kyrkans
bekväma lugn och dess prästerskaps äktenskapliga välmåga.3 Och
dessa forntidens hjältar levde, därom blev han allt starkare
medveten, till allt, som skedde och sades inom hans kyrka, voro
de vittnen. Sä blev läran om communio sanctorum för hans tro
till en levande och fruktansvärd verklighet.4 Sin bild av
fornkyrkan tecknade han i en serie skisser i British Magazine från
år 1838, och dessa sammanfördes 1846 till volymen The Church
of the Fathers. Denna torde ge den bästa föreställningen om
hur han såg fornkyrkan under sin anglikanska period — lik-
1 Lyra Apostolica, nr. XCIV.
2 A. a., nr. CIX (Liberalism).
3 I romanen Loss and Gam, där han år 1848 skildrar en ung students
gradvisa dragning till Rom och därvid invävt en myckenhet självbiografiska
drag, finna vi dylika tankar hos hjälten, Charles Reding, långt innan han på
allvar tänker på att gå över. (T. ex. s. 228 ff. i orig.-uppl.)
1 Se särskilt en predikan av år 1835 om The intermediate State
(Paro-chial and ftlain Sermons, III, s. 385 f.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
