Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - II. Oxfordrörelsen - 3. Det första anloppet och Via media’s guldålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det första an lopp et och via media’s guldålder 1 73
som sedan upptagits av fienderna till rörelsen och ansetts innebära
ett bevis på jesuitiskt förfaringssätt i stor utsträckning. Den
i8:de traktaten Ön the Benefits of the System of Fasting, enjoined
by our Church var författad av Pusey, som, ehuru i sympati
med de tankar, som dittills framburits i serien, ej ville räknas
till det kotteri, som bar ansvaret för densamma. Enligt ett
ögonvittnes berättelse1 skall Pusey halft skämtsamt ha
förebrått Newman hans oförsonlighet mot »the peculiars» —
Newman’s öknamn på de evangelikala — och förklarat sig ha för
avsikt att skriva en skrift i mer försonligt syfte. Newman
begärde straxt att få den för the Träets, och detta medgav
slutligen Pusey på det villkor, att han genom att utsätta sina
initialer skulle skilja sin traktat från de övriga osignerade.
Resultatet blev motsatt mot vad ämnat var: Pusey’s namn blev
det första, som blev allmänt känt och satt i samband med
serien, och så präglades namnet puseyism, vilket snart skulle få
en ej helt förtjänt ryktbarhet. Det må emellertid också påpekas,
att det är genom Pusey, som asketiska motiv för första gången
komma till behandling.
Det andra året fortsatte vad det första börjat, på i
huvudsak samma linjer. Viktigast av de trettio nummer, som utkommo
under 1834, äro tvivelsutan de två av Newman s hand, som bära
titeln Via media (38 och 41)2. De ha dialogens form: Clericus
försvarar sig inför Laicus mot beskyllningar för popery. Han
bygger på dualismen mellan Prayer-Book och artiklarna och
påyrkar en ny reformation, som skulle framtaga kyrkans sanna
grundsatser i ljuset. Vi möta här ett klart och klassiskt uttryck
för den tidigare traktarianska hållningen, sådan den i viss mån
bevarades av partiets center. Clericus vill ej helt skilja sig från
»the Reformed Churches ön the Continent» men han förklarar
»att det är den engelska kyrkans ära, att den har valt Via
media, som den kallats. Den ligger mellan de (s. k.)
reformatorerna och romanisterna.» Här må endast i förbigående
erinras om, hur vi mött samma tankar hos A. Knox och J. Jebb.
1 Autobiography of Isaac Williams, s. 70 ff. Liddon’s Life of Pusey,
I, s. 279.
2 Dessa äro omtryckta i en samling uppsatser, som utgavs i två band
år 1837, och då i sin helhet benämndes efter dessa: The Via Media of the
Atiglican Church. Den första delen har som självständig titel: Lectures 011
the Pivphetical Office of the Church viewed relatively to Romanism and
Populär Protestantism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
