Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Em. Linderholm, Ärkebiskop Söderbloms vigning av biskop i Reval år 1921
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 2 meddelanden och aktstycken
hem, som upprättats med svenska Röda Korsets bistånd, ocli för att
se något av landsbygden. Särskilt värdefullt skulle det hava varit att
få tillbringa ytterligare några timmar med denne ideellt lagde och
rättfärdige målsman för det bästa, som bor i det estniska folkets strävan
efter bildning och eget liv.
I stället tillbragtes tisdagen i stilla ensamhet, arbete ocli
meditation i min ljuvliga tillflyktsort.
Baron Maydell gjorde ett besök. Han erkände begångna fel,
hävdade Estlands rätt till frihet från de ryska förtryckarna och
skildrade den dag, då nära 400 adelsmän i mödrars och makors åsyn fördes
bort av bolsclievikerna, för att, som man var övertygad 0111, dränkas
eller på annat sätt smädligt dödas. »Men», tillade han, »ingen
hängde huvudet. Es war ein stolzer Gang. Jag sade: Om vi förlora
allt, behöva våra söner icke förakta oss, men visa vi feghet, skola de
förakta oss.» Han beskrev vidare det baltiska ridderskapets
nuvarande misär och jordens vanhävd, sedan den delats. Ett antal
godsägare kvarstanna på sina gods såsom förvaltare åt staten. Han talade
om de mörka utsikterna för baltiska adelns framtid, men även om
kärleken till den jord, som balterna brukat i 700 år. Somliga övergå
till bondens liv. Andra söka upprätthålla förutsättningar för en högre
kultur. På tal om deportationen till Sibirien under bolsjevikerna
yttrade lian, att han icke ändå ville hava den resan ogjord, ty han såg
då klarare än förr, vad människorna äro och vad Gud är.
För mig, som fick förtroenden från båda sidorna, synes den dag
närma sig, då ester och balter kunna mötas i ömsesidig tillit, trots gångna
tiders svåra förseelser och misstag. De skola då, liksom när jag i
samförståndets intresse meddelade den ene något av vad den andre sagt,
med glad överraskning finna, huru lika och liuru rättvist de klarsynta
och allvarliga på båda hållen nu förmå bedöma ställningen. Det
gemensamma fosterlandet behöver bådas samfällda arbete.
§ 16.
Tisdagen den 7 juni kl. 6 em. höll kyrkoherde Froste
ungdomsgudstjänst i Svenska kyrkan, varvid vi båda gingo för altaret efter
predikan.
På hemlighetsfullt sätt ankom samma dag till Katlirinental,
säkerligen från svenska avsändare, såsom gåva till undertecknad i
samband med högtiden i Reval, ett konstnärligt utstyrt ryskt exemplar
av evangelierna i förgyllt metallband jämte ett ryskt kors med
Kristusbild och text, inlagt i ett skrin.
§ 17-
Onsdagen den 8 juni skedde efter ett par soliga timmar i Reval
avfärden med estniska båten Kalewipoeg. Vid båtens avgång närvoro
ett flertal av liär omnämnda och andra nyförvärvade bekanta och
vänner inom denna för oss svenskar särskilt nära liggande del av
Norden, som utgöres av Estland ocli dess evangeliska kristenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
