Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 5. Mystik och sakramentalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 2
yngve brilioth: ny anglikansk renässans
läran, men under energiskt hävdande av «the true substantial
presence of Christ».1 En viss divergens gör sig emellertid
gällande mellan denna Laudska riktning, som knappast torde
ha velat göra den reala närvaron beroende på några subjektiva
förutsättningar, och en mera receptionistisk uppfattning, som
företrädes exempelvis av Thomas Morton († 1659 som biskop
i Durham)2 och Thomas Jackson († 1632 som president för
Corpus Christi College i Oxford),3 även Hammond († 1660, i
fängelse under republikens tid) står teoretiskt på samma
grundval.4 Ehuru de år 1662 gjorda ändringarna i The Book of
Common Prayer ytterligare accentuerade den verkliga närvaron,
uteslutes dock ej en receptionistisk tankegång,0 och även hos
Cosin, som dock hävdar nattvarden som ett »commemorative
sacrifice», begränsas den verkliga närvaron till deras själar, som
komma i tro och rätt förberedda.6 Även Jeremy Taylor’s
teoretiska nattvardslära torde varit av liknande slag, men genom
större mystisk fördjupning, koncentration på nattvardens
samband med inkarnationen, även en tydlig släktskap med de
alexandrinska fädernas fromhet, är han i detta som i andra
avseenden måhända den bäst utpräglade typen för den senare
karolinska anglikanismen. Samma drag utmärka också Ken’s
nattvardsuppfattning. Bull och Beveridge stå honom nära, ehuru
sinsemellan något avvikande på denna punkt. Men höjdpunkten
inom den pre-traktarianska anglikanismen nås hos non jurors:
deras uppfattning fick sitt uttryck i ett arbete av John johnson,
som redan genom titeln anger sin tendens: The unbloody
Sacrifice and Altar, tinveiled and supported, in which the Nature of
the Eucharist is explained according to the Sentiments of the
Christian Church in the four first Centuries (första upplagan av
1714).7 Law’s mystiska fromhet fick näring i denna nattvards-
1 A. II, s. 268 ff.
’ A. a., II, s. 283 ff.
« A. a., II, s. 293 ff.
4 A. a., II, s. 297 ff.
5 Även om det kan sägas om dessa ändringar liksom de 1604 företagna
ändringarna i katekesen, att de »incline towards the doctrine that the body
and blood are present in the Sacrament at consecration and before reception».
Stone, a. a., II, s. 354 f. A andra sidan saknade en rent reformert
nattvardsuppfattning ej representanter (såsom J. Hales), men icke ens
Westminster-katekesen lämnade den receptionistiska uppfattningens grund.
6 Stone, II, s. 322.
7 A. a., II, s. 474-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
