Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - I. Restaureringsförslag - 2. Överintendentsämbetets opposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i. restaurf.ringsförslag 249
21 I
»Sedan Domkapitlet i Upsala låtit uppgöra två förslag till
restaurering af Upsala domkyrka och Kongl. Öfverintendentsembetet
mot dessa förslag anmärkt att de, ehuru med skicklighet och smak
upprättade, likväl allt för mycket lemnat å sido den arkitektoniska
karakter, som vid byggnadens ursprungliga konstruktion gjorts
rådande, har Domkapitlet, i skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställt, att
antingen nämnda projekt måtte lemnas till granskning av utländska
namngifna arkitekter eller ock, att Embetet måtte åläggas uppgifva
i hvilka delar de af Arkitekten Zettervall uppgjorda förslagen böra
omarbetas. Med anledning häraf må anföras:
De ifrågavarande projektritningarne afse att åt byggnaden gifva
den arkitektoniska karakter i detaljerne, hvilken tillhör de franska
katedralerna från samma tid, hvarigenom åsyftats öfverensstämmelse
emellan den efter franska mönster anlagda planen och monumentets
alla formdelar. Då uppgörelsen grundats på denna åsigt om rätta
sättet för ämnets behandling, har föga eller intet afseende egnats
åt byggnadens konsthistoriska egendomlighet och värde, hvilka dock
förtjena att uppmärksammas, enär t. ex. Nordtyskland eger många
ganska betydliga kyrkor, på hvilkas franska planfördelning
tillämpats arkitektur-detaljer särskildt passande för tegelkonstruktion och
af samma skaplynne som de å Upsala kyrkan använda. Det synes
vara så mycket mera skäl att vid dennas återställande till föredöme
taga dessa mönster och lemningarne af hennes. forna utstyrsel, som
redan ritningen (projektet I.) ganska tydligt ådagalägger huru föga
öfverensstämmelse råder emellan den fullständigt utvecklade
hugg-stensorneringen och de mellan denna qvarstående tegelytorna. För
åstadkommande af helhet i byggnadens utseende passar ej den rika
detaljeringen sådan densamma här föreslagits, och ingen medeltids
kyrka finnes, hvarå densamma framställts med dylik
materialblandning. Norra Italien har visserligen byggnader i hvilka marmor
och tegel om hvarandra begagnats, men den lombardiska
spetsbågs-stylen är till den grad af annat skaplynne än den fransyska, att
hvad i den förra går an icke bör tillämpas på den sednare.
Den i projekten 1 och 2 föreslagna behandlingen af kyrkan
skulle, utom större verkställighetskostnad och svårigheter, äfven
medföra den verkan, att byggnaden blefve nästan oigenkännelig och
erhölle ett formuttryck, som derest det i någon mån varit från
förstone tillämnadt, likväl aldrig genomförts. Sådan fullkomlig
ändring behöver och bör ej ingå i planen för ett monuments
åter-ställelse, allraminst då detsamma i lemningarne från fordom
innebär fröet och anvisningarne till åstadkommande af ett bestämdt,
karakteristiskt helt, ock då icke genom befintliga originalurkunder
kan bevisas att andra former varit tillämnade, och ledning erhållas
vid dessas användande, såsom fallet skulle hafva varit derest de i
Rom efterspanade första projektritningarne till Upsala kyrka hade
återfunnits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
