Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Joh:s Gabrielsson, Ärkebiskop Paulinus och prästdottern Margareta i Kumla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
joh:s gabrielsson
het. Bland dessa kriterier är det tre som passa in på
Margareta. I främsta rummet nämna vi »cessatio sensuum tam
internorum quam externorum», d. v. s. den i samband med ekstasen
konstaterade livlösheten hos kroppen. Dahlbohm bör sålunda
hava ansett ekstasen som bevis på besatthet av andar, och
dessa måste hava varit onda, eftersom endast sådana kunna gå
in i människan. Vi erinra här om att folket i Kumla tvärtom
ansett samma besynnerliga tillstånd som bevis för att
uppenbarelserna hade ett himmelskt, icke ett sataniskt ursprung. A ven
ett par andra kriterier, nämligen förskräckliga syner (terribiles
apparitiones) och anletsdragens förvridande (deformitas vultus),
stämma med vad som berättas om prästdottern i Kumla, i
ringare grad däremot det kriterium, som Dahlbohm ställer
främst i raden, nämligen uppenbarande av fördolda ting,
mestadels till vanärande av Gud och till orätt mot nästan
(occulto-rum revelatio, plerumque in ignominiam Dei et proximi
in-juriam).
Vid vår jämförelse mellan Luther, Paulinus och Dahlbohm
hava vi att konstatera en påtaglig klimax eller, om man så vill,
antiklimax. Luther lär, att alla sjukdomar härröra från djävulen,
Paulinus att så är förhållandet med en viss ganska omfattande
grupp av besynnerliga företeelser av sjuklig art, Dahlbohm att
vissa av dessa sistnämnda besynnerliga företeelser dock måste
anses bero på rent naturliga orsaker. Löpa vi linan ut, så
skulle vi komma fram till den uppfattningen, att inga av dessa
företeelser äro att förklara som djävulens verk eller som
förorsakade av något övernaturligt inflytande över huvud, utan att
allt har sin naturliga förklaring. Emellertid torde detta icke
vara ett fullt exakt uttryck för det vetenskapliga
betraktelsesättet i våra dagar, utan bör detta snarare formuleras sålunda:
Den empiriska forskningen som sådan får icke såsom
förklaringsgrund för besynnerliga fysiska eller psykiska tillstånd
använda hypoteser om andar, utan måste som metodologisk
princip hävda, att alla förklaringar, som göra anspråk på att vara
vetenskapliga, måste göras på basis av naturens kända krafter
och lagar samt kända psykologiska företeelser; vad som faller
bortom en sådan förklaring får man icke utan vidare förneka,
men sådant kan ej vara föremål för vetenskaplig forskning i
modern och empirisk bemärkelse. Den moderna vetenskapen
kan sålunda sägas vara i princip icke-dogmatisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
