Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Joh:s Gabrielsson, Ärkebiskop Paulinus och prästdottern Margareta i Kumla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ärkebiskop paulinus om prästdottern margareta i kumla t i i
Det skulle föra oss för långt att här inlåta oss på en mera
i detalj gående redogörelse för det betraktelsesätt, som vår tids
vetenskap anlägger på fenomen av den art som de i Kumla
iakttagna. Vi inskränka oss till att göra några korta antydningar
och hänvisa för övrigt till det för dylika fenomen i allmänhet
synnerligen belysande arbetet Herrlin, »Själslifvets underjordiska
värld». K. F. Karlsson ställer i det i det föregående anförda
arbetet följande diagnos: Margareta led av mattia religiösa
i förening med krampryckningar och konvulsioner m. m.1 En
sådan diagnos innebär emellertid i alla händelser ingen
förklaring av själva saken. För vinnande av en verklig förklaring,
så vitt en sådan på vår vetenskaps nuvarande ståndpunkt är
möjlig, har man framför allt att använda sig av det
undermedvetna själslivets företeelser på å ena sidan föreställningslivets,
å andra sidan handlingslivets område. Tack vare detta
undermedvetna själsliv uppstår en viss automatism, på grund av
vilken den sjuke lätt får den föreställningen eller den fixa idén,
att han är behärskad av en okänd, från honom skild makt.
Det äger m. a. o. rum en sorts personlighetsklyvning. Om
det nu redan förut hos den sjuke förefinnes en lämplig ram av
föreställningar om en god och en ond andevärld, så fogar sig
föreställningen om den okända inflytelsen utifrån med lätthet
in i denna ram. På så sätt uppkommer då hos honom tron
på besatthet o. d., vilken tro därefter i sin ordning utövar ett
bestämmande inflytande på formen av de sinnesvillor av
auditiv, visuell och sensitiv art, som pläga beledsaga mera
svårartade neurastheniska tillstånd i allmänhet.
1 Stor likhet med företeelserna i Kumla erbjuder den s. k.
»roparrörel-sen» i Småland, Västergötland och vissa delar av Östergötland på 1840-talet.
Denna rörelse är senast behandlad av E. Lombard i den i det föregående
anförda avhandlingen i Bibliotheque universelle 1912, s. 425—556. Den
betecknades av läkarna dels som mania religiösa, dels som en form av choraea.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
