Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - K. V. Zetterstéen, En hebreisk oration vid jubelfesten i Uppsala 1730
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En hebreisk oration vid jubelfesten i Uppsala 1730.
Ett bidrag till det orientaliska och exegetiska studiets historia vid Uppsala
universitet.
Av
K. V. Zetterstéen.
Vid den akademiska undervisningen i hebreiska under
1600-och 1700-talen lades stor vikt på förmågan att i tal och skrift
ledigt uttrycka sig på Gamla testamentets tungomål. De
studerande höllo hebreiska orationer »pro exercitio», till vilka
inbjudning utfärdades av akademiska lärare, avhandlingar för
filosofie doktorsgraden utgåvos på detta språk, ofta beledsagade
av versifierade lyckönskningar på hebreiska från författarens
vänner, och vid akademiska högtidligheter representerades den
hebreiska vältaligheten ej sällan av de orientaliska språkens
officiella målsmän vid universitetet.1
Ett annat karakteristiskt drag var det livliga intresset för
judarnes omvändelse, vilket för övrigt hade gamla anor både i
Sverige och andra länder. Säkerligen var det närmast i detta
syfte, som Karl XI omkring 1690 utsände den framstående
orientalisten Gustaf Peringer, professor vid Uppsala universitet
och sedermera adlad under namnet "Lilieblad, till Polen och
Litaven för inhämtande av närmare upplysningar om karaiternas
läror och religiösa ceremonier. En ganska intressant
redogörelse för de kristna lärdes forskningar rörande nämnda judiska
selet har lämnats av Graetz,2 som uppgiver, att ytterligare tvä
1 Jfr författaren, Gustaf Peringer IJlieblads hebreiska oration vid
jubelfesten i Uppsala lögs: Teologiska studier tillägnade Erik Stave pl
65-års-dagen den 10 juni 1922 av kolleger och lärjungar, Uppsala 1922; En hebreisk
inskrift i Vendel: Upplands fornminnesförenings tidskrift, bd VIII, och
Kurir-stenen ännu en gdiig, ibid. (under tryckning).
J Geschichte der fuden von den ältesten Zeiten bis auf die Gegenwart,
X. 2:dra uppl. Leipzig [1882]. Se härom sid. 299 f.: »In Schweden, dem bigot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
