Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - II. Jämförelse mellan WKO. 1553 och KO. 1571 - 6. Om syndabot, skriftermål och avlösning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om källorna till i 57 i ars kyrkoordning
139
liehen Kirchen, auss befelch unsers
Herren Jesu Christi, verkündige dir
solliche Vergebung aller deiner Sünde,
im namen des Vaters und des Suns
und des heyligen gaysts Amen, Gee
hyn im frid dir geschehe wie du
glaubst.
Amen. Gee hyn vnd sündige nicht
mer, sunder besser dich one
vnter-loss, das helft" dir Gott. Amen.
Jämföra vi WKO. med den svenska KO. i avseende på
frågan om boten, så framgår, att de stämma överens i sin
allmänna evangeliska uppfattning av boten. För båda är
boten ett återvändande till dopet och det där givna
gudsordet om Guds oförskyllda nåd i Jesus Kristus. Båda
framhålla den evangeliska uppfattningen till skillnad mot den
katolska, som rör sig med förtjänsttanken och sätter in andra
medlare än Kristus mellan människosjälen och Gud. Varje allmän
predikan om Guds nåd i Kristus är en absolution, men detta
ord behöver dock också stundom riktas till den enskilde, att
han så må bliva mer viss om förlåtelsen, och det sker i bikten
och den därmed förbundna absolutionen. För båda har också
denna bekännelse, ånger och mottagna förlåtelse kommit att
ställas i nära samband med nattvardsfirande, såsom en
förberedelse härtill. Vid utvecklingen av denna evangeliskt lutherska
syn på boten har Laurentius Petri helt följt WKO. och, som
ovan visats, ordagrant upptagit vissa partier i denna. Men
härtill har sedan den svenska KO:s författare lagt åtskilligt, som
vi ej återfinna i WKO. Tankegången i den svenska KO. är
först och främst mycket bredare utförd, och här möta en mängd
av goda pastorala råd. Just det pastorala har här liksom på
många andra ställen i KO. kommit rikt till uttryck och hör till
det i KO., som otvivelaktigt synes gå tillbaka på Laurentius
Petri själv. Man måste mycket beundra den kloka omtanke
och fina takt, han här visar. Så framhåller han, att man skall
låta den biktande bliva »i sitt eget villkor och ingalunda där
bebinda hans samvete, såsom man haver plägat göra tillförene
under påven». Alla föreskrifter, som här ges angående hemligt
skriftermål, få blott karaktär av lämplighetsåtgärder, som avse
att låta allt tillgå skickligt och ordentligt men ej binda någon
i hans samvete. Det gäller att å ena sidan skapa en viss be-
16 — 28304. Kyrkohist. Årsskrift 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
