- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
286

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - A. Bode, Östgoternas konst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A. BODE

sådant ovanligt sätt att begrava döda inte alls ovanligt hos
germanerna, såsom vi se i Aarden. Naturligtvis var det svårt att
skydda ett på det viset bisatt lik för förmultning. Det vanliga
sättet att balsamera räckte inte till; därför ha goterna, utom de
medel, som södern erbjöd dem, använt ett, som de kände till
från sitt hemland; det var röken. Priess antar sålunda, att
Didrik suttit på en tron i gravens övre rum, medan i nedre
rummet brändes ved, vars rök efter grundlig rengöring och
avkylning leddes så, att den omhöljde hela gestalten. Denna
förmodan finner han bevisad dels av själva byggnaden, dels av
inredningen, som tjänade detta ändamål, slutligen av själva
tronstolen och baldakinen, vilka alla funnits av Priess mer eller
mindre förstörda. Själva byggnaden undersökte han grundligt
med hänsyn till spår av röken och fann dylika både i det än
idag brunaktigt färgade grundvattnet, som framväller genom
bottenvåningens estrik, och som egentligen borde vara klart, då
bygget står på ren sandjord, och i de inre väggarnas
kvader-stenar, som mer eller mindre äro genomdränkta med rök.

Inredningen finnes inte längre kvar på ort och ställe, då
goterna togo med sig allt, som tycktes dem vördnadsvärt, när
de efter slaget vid Vesuvius måste uppge hoppet om att kunna
bibehålla sitt italienska rike. De avtal, som slötos med Narses,
tilläto dem att slå sig ned i Tuscia och Venetia, vilket blev
deras huvudstad. Det berättas uttryckligen, att de här fingo
bygga sig en Theodorskyrka. Denna kyrka är företrädare och
grundbild till våra dagars Markuskyrka. Särskilt en krypta var
länge gömd och upptäcktes inte förrän 1807. I denna krypta
befinner sig en märkvärdig inbyggnad, som inte hör till själva
byggnaden, och vilken ingen forskare ännu kunnat förklara. Den
består av fyra tunga pelare uppställda i fyrkant; mellanrummet
fylles med små åttkantiga pelare, vilka på en arkitrav bära ett
genombrutet massverk. Det hela är täckt med tunga stenplattor.
Vid en sida framskjuta fyra halvrunda trappsteg, som
tillsammans uppnå pelarnas höjd. De äro ihåliga; en kanal går bakom
deras rundning och utmynnar i små öppningar, som genombryta
trappstegen vid framsidan. På dessa trappsteg är det,
goter-kungens tronstol stod i hans gravkammare. Pelarna, täckta med
stenplattorna, är kaminen. I den stod eldstaden, på vilken veden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free