Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTSTUDIER TILL BIRGITTAS REVELATIONER
I 3 I
parafrasen blott i två manuskript från resp. c:a år 1430 och år
i 5261, men lyckligtvis lämna dessa bevis för sitt 1300-tals-ursprung.
»Ehuru båda sannolikt afskrifter efter samma original, har
nemligen den yngre, jemte en mängd moderniseringar och
försämringar, talrika gamla ord och former, hvilka kommit ur bruk
redan då den äldre afskriften gjordes, och derför deri utbyttes
mot andra, mera brukliga.»2 KLEMMING antager med stöd av
dessa iakttagelser, att »översättningen» verkställts före mitten
av 1300-talet. Större bevisande kraft torde dock ligga i det av
honom observerade faktum, att konung Magnus Eriksson på
1340-talet hade i sin ägo »vnum grossum librum biblie in swenico».3
Stöd för uppfattningen, att bibelverket utarbetats just för
Birgitta, finner KLEMMING i tvenne brev från biskop Brask till
Peder Gallé, daterade resp. 3I/7 och 9/s 1525. De upplysningar,
som lämnas i dessa, torde varit huvudkällor för MESSENIUS, till
vilken senare forskning har anslutit sig.4
1 Cod. Thott n:r 4 i Kongel. Bibi. i Köpenhamn och Cod. Holm. A 1.
2 SMBi, I, s. 577. Jfr ibidem, s. 574.
3 Magnus Niclissons inventarium över den kungliga fataburen, DS,
IV, n:r 3384. Årtalet är i DN, III, n:r 202, antaget vara 1340 men är
osäkert, eftersom strax efter »m°ccc°xl°» ett hörn av pergamentet är
borta, »der ett enhetstal möjligen, och troligen, varit tillagdt». Se SMBi, 1,
s. 576, not 31.
4 Scondia illustrata, III, s. 7; IX, s. 43; XV, s. 59 (se SMBi, 1, s. 576,
not 6, där uttömmande litteraturförteckning lämnas). Helt uteslutet är
naturligtvis icke, att Messenius här haft att tillgå även numera förlorat
källmaterial. Han är väl underrättad om Birgittas och hennes klosterstiftelses
historia (jfr Höjer, a. a., s. in, not 2; se om Messenius’ varma
intresse för Birgitta och Vadstena kloster SCHÜCK, Messenius, s. 275 och
s. 290). Messenius’ år 1629 fullbordade Birgittakronologi (n:r 178 i Palm-
schiöldska samlingen i Uppsala universitetsbibliotek, av vilket manuskript
jag förbereder en utgivning) innehåller säkerligen många upplysningar,
som väl uthärda mera ingående granskning och konfrontation med nyfunnet
källmaterial. Ett exempel må här anföras. Vid år 1355 meddelar messenius,
att Birgittas dotter Katarina detta år anlänt till Italien. Denna upplysning
vinner något i visshet genom Innocentius VI:s brev av 14/io 1355 rörande
den svenske riddaren Birger och dennes syster Katarina, »som vistas i
Rom». Påvebrevet har följande lydelse: »Dilecto filio Goraldo, abbati
monasterij Maiorismontis prope Turon, ciuitatem Perusium et nonnullas
alias terras Romane ecclesie pro nobis et ipsa ecclesia regenti, salutem etc.
Cum, sicut, audiuimus, dilectus filius nobilis vif Brigerius, miles de Svetia,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
