Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 8
GÖSTA KELLERMAN
stå i skuggan för sin lärjunge Thomas.1 Den påtalade bristen
på kritik hos Albertus kan ju bero på hans benägenhet för
ex-perimenta, vilka han vill »secundum omnes circumstantias
pro-bare».2 En följd av hans vittfamnande intressen blev i varje
fall, att det nyplatonska stoffet kom att förbli tämligen
ograverat hos honom. För Albertus var lösensordet: Aristoteles och
Plato.3 Dante står i stor skuld till Albertus för sitt
kunskapsstoff, isynnerhet har han noga studerat dennes aristoteliska
arbeten.4 För det mesta gäller det emellertid, där vi kunna
konstatera citat, naturfilosofiska frågor, som ej närmare röra vårt
ämne. Denna omständighet kan dock ej utgöra något hinder
för, att Albertus i mångahanda måtto kunnat påverka Dante i
platoniserande riktning. Det är nämligen bekant, att Albertus
är en huvudkälla för »il dolce stil nuovo»’s filosofiska
åskådning. Salvadori har t. o. m. betecknat Albertus som den
»gyllene nyckeln» till Cavalcantis och Dantes ungdomsdiktning.5
Det kan således vara av vikt att annotera, att Albertus var en
av företrädarna för ljusmetafysiken, varom mer längre fram.
Även refererar Albertus den nyplatonska emanationsläran.
Viktigt är vidare att Albertus i psykologien tagit så starkt intryck
av Platon. En detalj må nämnas, där visserligen Albertus övat
kritik, men där hans referat lika visst kan ha varit ett uppslag
för Dante. Albertus anför Pythagoras’ utsaga, att själen är ett
självrörligt tal, en »numerus seipsum movens» eller en
»substantia intellectualis ex seipsa mobilis secundum numerum
har-monicum».6 Bekant är ju, att Beatrice för Dante var en nia,
d. v. s. treenigheten i kvadrat. Med gillande följde Albertus
nyplatonismen i fråga om kunskapsteorien. Enligt De intellectu
1 Jfr t. ex. RSeeberg, a. a. III, s. 340 samt CBaeumker,
Jahresberichte über die abendländ. Philos. im MA (i Studien u. Charakteristiken),
s. 104.
2 MDe Wulf, Histoire de la philosophie médiévale (Louvain 19124),
s. 395-
3 CBaeumker, Der Neuplatonismus im MA, s. 160.
4 PToynbee, Some Obligations of Dante to Albertus Magnus (i Dante
Studies and Researches, London 1902), s. 38.
5 Jfr KVossler, Die philosophischen Grundlagen, ss. 104 f.
6 Jfr LGaul, Alberts des Grossen Verhältnis zu Plato (i Beiträge zur
Gesch. d. Phil, des MA XII: 1, Miinster 1913), ss. 80 ff. och 156.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
