Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Nils Söderlind, Striden om Uppsala ärkebiskopsstol åren 1432—1435 - Kap. I. Påvedöme och statsmakt i sitt förhållande till domkapitels rätt att välja biskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
NILS SÖDERLIND
skänningemötets beslut, att domkapitel skulle upprättas i samtliga
stiftsstäder och att rätten att välja biskop endast tillkom kapitlens
medlemmar (1248)1 — om nu någonsin den yngre västgötalagen på
denna punkt kom att tillämpas.2
Den äldre västgötalagens bestämmelser om förfarandet vid val
av stiftschefer vilar helt säkert på gammal svensk praxis vid
biskopsutnämningarna.3 Att konung och folk vid en tid, då domkapitel ej
fanns i någon enda svensk stiftsstad4, skulle ha ett synnerligen
stort inflytande på biskopsvalen, är helt naturligt. Avståndet från
Rom gjorde ock, att påven ej på ett mera verksamt sätt kunde
ingripa i de kyrkliga utnämningarna i Sverige. Vältalig är den tystnad
vis-à-vis de svenska biskopsvalen, som Alexander III iakttager i
sina reformbrev av september 1171.5 »Om denna sak lönar det ännu
icke mödan att tala i den svenska kyrkan» (K. B. Westman).
Påvebrev av Lucius III6, Innocentius III och Honorius III7 ge vid
handen, att man ej heller vid denna tid kan tala om någon biskopsvalens
frihet. Ej ens efter Innocentius IV:s stora bulla om biskopsvalens
fullständiga frihet8 (av d. 7/12 1250) upphöra klagomålen. Så klaga
— som det vill synas i början av nästa århundrade — Uppsala
domkapitel och dess electus över att utomstående »med våldsam fräckhet
eller genom missbruk av sin borgerliga makt obehörigt och mot de
kanoniska stadgarna blandade sig in»9 vid biskopsvalen. Då under
1 Sveriges historia intill tjugonde seklet, II, (2:dra uppl., s. 119).
2 Så Lundquist, a. a., s. 167.
3 Alexander III omtalar i en av sina reformbullor från sept. 1171 ett
biskopsval i Linköping, som skett »deri et populi elecione, archiepiscopi et
rege atque ducis terrae assensu». Jfr dock K. B. Westman, a. a., s. 157.
4 Det första bestående domkapitlet upprättades i Skara på 1220-talet.
Från ännu äldre tid äro de första spåren av linköpingskapitlet. Ännu tidigare
hade dock ett munkkapitel upprättats i Uppsala av ärkebiskop Stefan.
5 K. B. Westman, a. a., s. 149 ff.
8 DS nr 96. — Lucius egendomliga brev om Aegidius’ val till biskop i
Västerås (DS nr 194) är en förfalskning av den bekante prosten’Nils Rabenius.
(N. Ahnlund, Nils Rabenius, s. 60 f.) Jag har att tacka prof. G. Carlsson
för denna uppgift. 7 DS nr 186.
8 Där heter det ni. a. »Statuimus, ne quis de cetero in archiepiscopum vel
episcopum per abusum huiusmodi, scilicet secularis potestatis, de qua
premit-titur, prefici debeat, sed ille preficiatur episcopus, quem eiusdem ecclesie
ca-pitulum vel eorum major vel sanior pars duxerit eligendum».
9 Vi känna det endast genom Johannes XXILs bulla av d. 3 febr. 1317
DS nr 2089.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
