Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Nils Söderlind, Striden om Uppsala ärkebiskopsstol åren 1432—1435 - Kap. I. Påvedöme och statsmakt i sitt förhållande till domkapitels rätt att välja biskop - Kap. II. Ärkebiskopsvalet i Uppsala 1432 och tvistens uppkomst - Uppsalakapitlets val av Olaus Laurentii, konungen underrättas om valet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO NILS SÖDERLIND
Det var mycket, som under början av 1400-talet bidrog till att
komplicera det kyrkopolitiska läget i Sverige: en mäktig regent,
som driver en utpräglad statskyrklig kyrkopolitik, ett påvedöme,
vars brister icke ens den påvetrognaste kan förneka, en kyrklig
reformrörelse, som underblåser missnöjet mot kurian, en spirande
nationalism, som vänder sig mot landets utländska herrar, allt
kommer till ett krisartat uttryck under striden om
ärkebiskopsvalet i Uppsala 1432 och gör denna tvist så bitter att endast de
svenska upprorsmännens vapen kunna bringa den till ett slut.
ANDRA KAPITLET.
Ärkebiskopsvalet i Uppsala 1432 och tvistens uppkomst.
Den 9 febr. 1432 hade den svenska ärkebiskopsstolen blivit
ledig genom ärkebiskop Johannes Haquini då inträffade frånfälle.
Slutet kom så överraskande, att den sjuke ej hann undfå kyrkans
sakramenter1, något som motsäger traditionen att dödsorsaken varit
spetälska. Sedan begravningen under vederbörliga former ägt rum,
samlades kanikerna i det då nya domkapitelshuset för att överlägga
om dagen för det stundande valet, och sedan denna fastställts till
den 12 i samma månad och man enligt kanonisk sedvänja därom
underrättat frånvarande kaniker, skred man på fastställd dag till
val av ärkebiskop2 — utan att dock på minsta sätt därom
underrätta konung Erik.3 Valet blev på sätt och vis märkligt. Enhälligt
— »quasi diuina inspiracione, nulla nominacione nulloque alio
trac-tatu precedente» — korade man sin domprost, Olaus Laurentii (Olof
Larsson), till Sveriges ärkebikop.4 Därefter kungjordes valet för
folket, den valde fördes enligt tidens sed till sin ärkebiskopstron i
uppsaladomens kor, och »Te deum» uppstämdes. — »Instantissime
1 Diarium Vadstenense, SRS, I: 1, s. 143.
2 Domkapitlets valdekret av den 12/3 1432.
3 Kapitlets strävan att taga avgörandet i egna händer är frapperande,
om man tänker på dess servila hållning vid valet år 1421.
4 Som K. B. Westman (Reformationens genombrottsår, s. 54, not 3)
anmärkt ha vi att göra med ett val »via Spiritus Sancti», något som av Lund-
quist, a. a., s. 169, not 1 förbisetts. Jfr kanikernas uppgift att Olaus valts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
