Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Nils Söderlind, Striden om Uppsala ärkebiskopsstol åren 1432—1435 - Kap. II. Ärkebiskopsvalet i Uppsala 1432 och tvistens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN OM UPPSALA ÄRKEBISKOPSSTOL ÅREN I432—-1435 23
et deuotissime» anhöllo nu kapitlets medlemmar i valdekretet om
den helige faderns konfirmation av deras i vanlig kanonisk ordning
företagna val, i det de särskilt framhöllo den lika mirakulösa som
sällsport stora endräkt, som varit rådande vid detsamma.
Om den nye ärkebiskopens personliga egenskaper äro vi ej
mycket underrättade. Han härstammade från Trögd i Uppland och
karakteriseras i domkapitlets valdekret med de vid dylika tillfällen
övliga, stereotypt smickrande uttrycken.1 Krönikörerna framhålla
hans lärdom, lagkunskap, klokhet, allvar och vältalighet.2 I
domkapitlets brev av d. 18/2 omtalas han som »wän domprost mäster
Olaf Laurentii». Den samtida ärkebiskopskrönikan, som i likhet med
Ericus Olai kallar honom magister, uppgiver honom vara »in decretis
Baccalaureus Parisiensis». Sina artesstudier bedrev Olaus till en
början i Prag, där han 1407 blev baccalaureus in artibus.3 Efter
Praguniversitetets sprängning lämnade han detta och inskrevs 1409
i universitetet i Leipzig.4 Redan d. 28/12 1409 upptogs han i
magistergillet5 och har därefter som magister hållit de sedvanliga
magisterföreläsningarna. Sista gången han nämnes i matrikeln är
1412,6 därefter begav han sig troligen till Paris, där han blev
baccalaureus in decretis. År 1419 möter han oss som domprost i
Uppsala.7 I uppsalakapitlets strid mot ärkebiskop Johannes Jerechini har
han verksamt deltagit8, och synes under striden ifråga som Officialis
»per viam inspiracionis» (Lindblom, Akter, s. 90). Enligt Vita Nicholai (Ant.
tidskrift, V, s. 323) valdes även Nicholaus Hermanni »via inspirationis».
1 »virum utique mature etatis de legittimo matrimonio natum, in
sacer-docio constitutum, vita, moribus et sciencia commendatum, in temporalibus
et spiritualibus circumspectum, valentem et scientem ecclesie nostre iura tuerj».
2 Ericus Olai, SRS, ILi, s. 145; ärkebiskopskrönikan, SRS, III: 2, s. 101;
Johannes Magni framställning av hithörande händelser är mer eller mindre
legendartad, SRS, 111:2, s. 61 ff.
3 Törnquist, Svenska studenter i Prag under medeltiden, s. 23.
4 Leipzigeruniversitetets matrikel (Codex Diplomaticus Saxoniae Regiae,
s. 29). — Annerstedt uppger i Uppsala universitets historia, s. 12, att Olaus
först 1410 skulle ha inskrivits vid Leipzigeruniversitetet. Rhyzelius uppgifter
att Olaus vid Pariseruniversitetet blivit både Magister Artium och Doctor
Juris Canonici äro felaktiga (Rhyzelius, a. a., s. 45).
5 Matrikel der Universität Leipzig, II, s. 91.
6 » » » » » s. 94.
’ SD, nr 2595.
8 Jfr SD, nr 2676, 2685, 2810, 2845.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
