Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Nils Söderlind, Striden om Uppsala ärkebiskopsstol åren 1432—1435 - Kap. II. Ärkebiskopsvalet i Uppsala 1432 och tvistens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN OM UPPSALA ÄRKEBISKOPSSTOL ÅREN I432—-1435 29
längre. Redan 1405 hade han tillträtt ett kanonikat vid Strängnäs
domkyrka och vid Johannes Haquini död var strängnäsbiskopen
»efter allt att döma en i allmänna värv sedan länge prövad, redan
tämligen till åren kommen man».1
Då kanikernas sändebud återvände till Uppsala, hade de med
sig konungens svar på kapitlets skrivelse.2 Han förnekar däri, att
han någonsin givit ett sådant löfte, som domkapitlet velat påskina.3
De hade dessutom öppet brutit mot rikets »erlikin stadhuga oc
skæ-likin sidhuane». Ty vid biskopsval »tha pleye the dandemen j capitel
at presentere oss oc legge oss j wall jj dandemen af them eller jjj,
at wii een aff them, hwilken oss kan tykke mest nvttughan warda,
tilstædhia». I stället för att skicka sin »electus» att göra konungen
sin uppvaktning hade de vidare sänt honom ut ur landet därmed
visande både konung och krona stor ringaktning. Därför, tillägger
han hotande, »sculin j witha, at wi holde aff idher kor enkte i thenna
mathe, och idher prowest for engen electus eller erkebiscop meth
alle, wtan wethen forsant, at thet scal wara oss leeth, oc enghin
wilghae kommer han ther swa til eller scal han besidie
erkebiscops-dømet a mot wor wilghæ». — Både i detta brev och i senare
skrivelser göres det från kungligt håll gällande, att de svenska
domkapitlen vid biskopsvalen pläga förelägga kungen flera kandidater till
val. Det är med andra ord en svensk sedvänja. När uppsalakapitlet
under stridens lopp upprepade gånger påstår, att ärkebiskopsvalen
— på ett undantag när — av ålder varit fria så är det, efter vad som
i Paris och deras vänskap daterat sig från denna tid måste lämnas därhän.
Troligen är så fallet. Att de varit samtidigt vid universitetet i Leipzig är
fullkomligt uteslutet, då »dominus Thomas de Swecya» enligt Codex Dipl.
Saxoniae Regiae, s. 48 först 1415 inskrevs vid detta universitet. I sin supplik
till påven om bekräftelse på preposituren i Strängnäs (dat. Konstanz d. 26
dec. 1417) säger han sig »per plures annos Parisiensis et Lipzensis generalium
studiorum in artium liberalium et juris canonici scienciis studens» (G. Carlsson,
Engelbrekt som helgon, KÅ, 1920—1921, s. 240). Hans studietid i Paris måste
ligga före 1414. Den 2 juli detta år är han i Strängnäs (SD nr 1973).
1 K. Kumlien i HT 1929, s. 467. De upplysningar till Thomas biografi.
Kumlien lämnat i HT 1929, kompletteras i HT 1930, s. 493, not 1.
2 Kapitlets svar på Eriks skrivelse av den 6 mars.
3 När Lundquist, a. a., s. 182 säger, att Erik »förnekar icke bestämt att
hava givit ett löfte av det innehåll, som påståtts», måste han ha förbisett, att
det längre ned i brevet heter: »Swa j thet, atj leggin oss oc fornemde wor fadher
til och sighie oss oc hanom o wer theth ekke ær oc wi enkte tilsta ...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
