Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Nils Söderlind, Striden om Uppsala ärkebiskopsstol åren 1432—1435 - Kap. II. Ärkebiskopsvalet i Uppsala 1432 och tvistens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
NILS SÖDERLIND
tal »rikensens erlikin stadhuga oc skaeiikin sidhuane»1, vilket sedan
uppsalakanikerna i sitt svarsbrev till konungen togo fasta på, när
de — som det nästan vill synas indirekt anklagande honom för brott
mot rikets lag — skriva: »Oss hoppas och withum, wisselika troom,
at wij hafwum giort äpther kirkione räth och rijkesins gamble
sijd-wänjo ok eijngin stadga hafwom wij någodt sin hört a mooth».2
Men vad konung Erik kallade »rikensens erlikin stadhuga oc
skæ-likin sidhuane» visade sig i själva verket ha föga likhet med
landslagens paragrafer. För övrigt är det ock fullkomligt naturligt, att
domkapitlet icke i sina tidigaste skrivelser, medan man ännu
tydligen hoppades, att det hela skulle kunna avvecklas i godo, bryskt
framhävde sin rätt enligt den kanoniska rättens stadgar och rikets
lagar, något som väl snarare skulle skada än gagna deras sak i
konungens ögon. — Redan tidigt på våren 1432 lät emellertid
domkapitlet för sin räkning göra ett utdrag ur landslagens konungabalk,
vari stadgades, att konungen »skall ällska gudh och the heliga kirkio
ok hena rätt stärkia», att han skulle »styre och radhe sijna Swerijke
med inlänskom mannom och eij utlänskom, apther thy som lagh
sighia och rijkesins rätt hafwer warit af aller», och »at konung skall
kirkian, klärkom, riddarom och swenom ok hwars thera götz ok
hionom alt gammalt frälse, oskadde chronune rätt, att hålla och all
Swerikes gammal lagh». Samtidigt lät man göra ett utdrag av den
drottning Margaretas försäkran till Sveriges folk, som av henne
avgavs »in colligatione regnorum»3 ■— enligt en annan uppgift »tha
drothninga marken gaffs aff landena»4 — och där det hette: »Först
1 Eriks brev av d. 6/s 1432 (Akter, s. 7).
2 Kapitlets svar på konungens brev av d. 6/a. Att uppsalakanikerna redan
vid denna tidpunkt i Eriks handlande sett en lagöverträdelse torde vara ganska
säkert. De läto ju tidigt denna vår göra en avskrift av landslagens konungaed
och ett utdrag ur dess kungabalk. Det är därför jag vågat pressa detta
kapitlets yttrande därhän, att det blir något av en anklagelse mot Erik.
3 Akter, s. 16.
4 Reuterdahl, Svenska kyrkans historia, III: 2, s. 528 f. — Om
dateringen av detta viktiga aktstycke har flera olika meningar framställts.
Ers-lev (Erslev, Dronning Margrethe, s. 315 not 28) förlägger det efter 1403,
Lindblom (Akter, s. 16 not 2) vill sätta tidpunkten för försäkringens avgivande
till 1396 el. 1397, Brilioth (Svensk kyrka etc., s. 163 not 5) vill se det i samband
med 1389 års händelser. Detta förefaller ock sannolikast. Att Erik omtalas
som konung blir då, enligt Brilioth, förklarligt »om man tar hänsyn till
aktstyckets refererande karaktär».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
