Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Nils Söderlind, Striden om Uppsala ärkebiskopsstol åren 1432—1435 - Kap. II. Ärkebiskopsvalet i Uppsala 1432 och tvistens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN OM UPPSALA ÄRKEBISKOPSSTOL ÅREN I432—-1435 35
ath kirkia, klärke och ridderskap nyta sijna frijhet ok sith frällse
ok privilegium, swosum the hafwe af aller hafth af godhom gamblom
konungom, herra och pawar. 5. articulus, atli hon, regina Margaretha
helpthe ther till, at biskopsdömmen i rijkene gifwas inföddom
man-nom, som ther wardha rättlika till waldhe medh kijrkione rätth,
för then skull ath biskopana egha wæria rijkesins raadh, aeij kome
utlenske män ther till, thet ware emothe kuningins och wara edha.»
•— Det är alldeles tydligt, att kung Erik för uppsalakanikerna står
som löftesbrytare och menedare. Han har icke hållit sin konungaed.
Och mot en sådan ärelös regent hade, enligt medeltida
rättsåskådning, undersåtarna rätt att vända sina vapen.
Det såg till en början ut som om valstriden skulle få ett snabbt
slut. Den 7 maj utnämndes Olaus av Eugenius genom provision
till Sveriges ärkebiskop.1 Ungefär en vecka senare (d. 16/5) gör han
en första inbetalning till den apostoliska kammaren.2 Han hade
nämligen samma dag — den 16 maj — förbundit sig att till den
påvliga kammaren och kardinalkollegiet, förutom de fem övliga
minuta servita, som commune servitium inbetala tusen guldfloriner,
det för uppsalastolen fastställda beloppet. Därav skulle hälften vara
inbetald inom senast åtta månader, återstoden inom ytterligare
åtta. — Eugenius sade sig visserligen under Johannes Haquini
livstid ha reserverat ifrågavarande biskopsstol för att »per
aposto-lice sedis providenciam» besätta den med en duglig och värdig
innehavare och hade därför beslutat anse ett eventuellt val som ogiltigt
och utan rättslig verkan. Efter ärkebiskop Johannes död, som ägt
rum »extra Romanam curiam»3, hade emellertid uppsalakapitlet,
som kanske ej känt till den påvliga reservationen, endräkteligen till
ärkebiskop valt sin domprost, men sedan denne erfarit, att platsen
tidigare av påven reserverats, hade han hänskjutit sin sak »in con-
1 När Erslev, a. a., s. 312 omtalar som något »nyt og ejendommeligt»,
att påven providerade »i et Tilfaelde, hvor Kandidaten ikke medbragte en
An-befalingsskrivelse fra Landets Regent», så är det nya — vad Sverige
beträffar — icke så särdeles nytt. Henrik Karoli hade bl. a. valts och utnämnts mot
den svenske kungens vilja (alltså utan att ha någon »Anbefalingsskrivelse fra
Landets Regent») — något som kraftigt framhäves av domkapitlet i Uppsala.
2 Akter, s. 23! — Beloppet, ett servitium minutum, utgjorde 41 flor.,
33 sol., 4 den. — Kardinalernas antal var 12.
3 Att detta särskilt påpekas beror på att tjänster, vars innehavare dött
vid kurian, en gång för alla reserverats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
