Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Nils Söderlind, Striden om Uppsala ärkebiskopsstol åren 1432—1435 - Kap. III. Valstriden inför påven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN OM UPPSALA ÄRKEBISKOPSSTOL ÅREN I432—-1435 43
av statsmakten gjordes till biskop eller ärkebiskop1 och slutligen
Gregorius X:s skrivelse till biskoparna av Uppsala och Linköping,
i vilket brev påven bemyndigar dessa att i framtiden med andliga
vapen förhindra tvistigheter och olyckor av den art, konungen av
Sverige meddelar honom ha uppstått förmodligen genom någon
konungs ingrepp.’" — Men nu till vittnesförhören. Den 16 oktober
anställdes, som förut antytts, å uppsalakapitlets vägnar vittnesförhör
med några åldriga prästmän i Uppsala och trakten däromkring3
rörande de tidigare ärkebiskopsvalen och vissa påståenden, som i
detta sammanhang från kungligt håll gjorts gällande.4 Det hade
nämligen, efter vad man påstår, nyss kommit till kapitlets
kännedom, att det av motståndare hävdats, att valet stred mot gammal
svensk sed och att provisionen vunnits med list, ity sedan den helge
Eriks dagar regenten måste kallas att giva sitt bifall till valet, då
detta i annat fall ej var giltigt, att den nye ärkebiskopen måste vara
konungens »consiliarius» och att ärkebiskopen i konungens bortvaro
som »regni gubernator» styrde folket.4 För att fä säkra
underrättelser om hur med dessa ting förhöll sig hade man som vittnen inkallat
en rad äldre prästmän, »omnes robustos corpore et viuaces memoria»,
för att de skulle redogöra för de ärkebiskopsval, som under deras
tid ägt rum. Först hördes Karl i Börje, som sade sig strax efter
ärkebiskop Henriks val 1383 varit dennes »capellanus commensalis».
Han berättade, att Henrik av kapitlet valts utan att kung Albrekt
därförinnan åtsports. Efteråt hade väl Henrik begärt konungens
bifall till kapitlets val, men denne hade då vägrat. Dock hade
Henrik av påven konfirmerats och sedan i tjugofyra år styrt sitt stift
utan att Albrekt, som regerat i ytterligare fem år, någonsin besvärat
honom. Då han därefter tillfrågades, om ärkebiskop Henrik och
hans företrädare Birger i konungens frånvaro styrt riket, svarade han,
att de icke mer styrt detta än de andra rådsherrarna, låt vara att de
»in conciliis et tractatibus regni priman vocem post regem haberunt».
Ytterligare tillfrågad om han visste något om domprosten Andreas
val (1408), sade han sig ha varit närvarande i domkyrkan vid krö-
1 DS nr 382. 2 DS nr 587.
3 Dessa voro den nära 80-årige Andreas i Åkerby och den 73-årige Karl i
Börje samt tvenne nära 70-åriga klerker i Uppsala, Nicholaus Olaui och Olaus
Holmstani.
4 Akter, s. 37 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
