Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Nils Söderlind, Striden om Uppsala ärkebiskopsstol åren 1432—1435 - Kap. IV. Valstriden drages inför baselkonciliet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
NILS SÖDERLIND
råd, framförallt kardinalens av Novara. Den stora frågan för Olaus
är: skall han personligen infinna sig i Basel eller ej? Han uppdrar åt
sin prokurator att inhämta kardinalens mening härom. Själv är han
ej hågad att utan tvingande skäl taga detta steg, då han ej rätt visste,
hur påve och koncilium slutligen skulle skiljas och på vilken sida kung
Erik skulle ställa sig om brytningen bleve definitiv.1 Dock döljer
han icke att det’ enligt hans mening för honom alltid vore tryggare
vid den romerska kurian. »O, att jag vore där (vid kurian), så att
jag kunde inhämta kardinalens av Novara råd!»
Inför andra uppgifter visar Olaus större säkerhet och större
beslutsamhet. Vid denna tid har ärkebiskopen känt till både
biskopsskrivelsen av d. 9 juli 1433 och Arnolds inträngande i uppsalastiftet
i oktober samma år. Ärkebiskopens ombud borde nu genom
kardinalen av Novara söka utverka en påvlig dementibulla på de
uttalanden, biskoparna d. */, 1433 påbördat honom (att han vid kurian
skulle ha sagt, att Erik ej vore sann konung etc.)2, en liknande
dementiskrivelse skulle söka erhållas av kardinalkollegiet, och vore påven
ej villig att utfärda en bulla, så borde man åtminstone söka förmå
honom att till konungen sända en kortare skrivelse därom. Bra vore
det även, om påven ville skriva till konung Erik om biskop Arnolds
inträngande i ärkestiftet. — Men Olaus har ock uppenbarligen mera
direkt tänkt ingripa mot den tillfällige uppsalaärkebiskopen av
konungs nåde. Detta framgår därav, att hans ombud borde höra
sig för hos kardinalen, om inte Olaus kunde inskrida mot sin
motståndare enligt det clementiska Ouamuis. de foro competenti.3 -—
Vi veta ej om man lyckats erhålla dessa skrivelser av påve och
kardinaler. Vi veta ej ens, om man någonsin gjort ett försök att utverka
dem, eller om man överhuvudtaget kommit att följa de instruktioner,
Olaus uppsatt i sin promemoria. Domkapitelsombudens inträffande
i Basel och tvistens dragande inför konciliet förändrade fullständigt
hela läget. Det blev ej längre i Rom, man närmast sökte tvistens
1 Härmed kan jämföras, hur Eugenius i skrivelsen till Erik av d. 18/io 1434
prisar konungens »sinceritas fidei» och »bona affectio erga statum et honorum
nostrum».
2 Eugenius hade redan d. 24 sept. 1433 avlåtit en sådan dementiskrivelse.
Jfr ovan s. 61.
3 Detta lagrum tillförsäkrar fördriven biskop rätt att från utom sin
dio-ces belägen ort inskrida mot sina motståndare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
