Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Nils Söderlind, Striden om Uppsala ärkebiskopsstol åren 1432—1435 - Kap. IV. Valstriden drages inför baselkonciliet - Orsaken till att kapitelombuden överlämnade tvisten till konciliets prövning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN OM UPPSALA ÄRKEBISKOPSSTOL ÅREN I432—-1435 67
avgörande, utan i Basel. Och det är ej i Rom utan i Basel de följande
händelserna koncentrera sig.
Vi äro icke närmare underrättade om tidpunkten för
domkapitelsombudens inträffande i Basel eller valstridens hänskjutande till
konciliets avgörande. Att det senare måste ha ägt rum någon av
dagarna mellan d. 5 och d. 28 febr. framgår av ärkebiskop Olaus
brev till kardinalkollegiet av d. 28/2 1434 och troligast är väl, att
kanikernas utskickade ej så mycket tidigare anlänt till staden. Ej
heller kunna vi avgöra om tvistens hänskjutande till konciliets dom
ursprungligen ingått i sändebudens instruktioner eller om dessa i
detta fall handlade fullständigt på eget bevåg. Det senare förefaller
troligast av Olaus nyssnämnda brev att döma. Fullkomligt uteslutet
är emellertid att sändebuden (eller ev. domkapitlet) skulle ha
handlat i samråd med ärkebiskop Olaus. Att förbindelserna mellan
ärkebiskopen och uppsalakapitlet alltfort uppehållits är väl sant1, men
Olaus tycks inte ha varit alltför ivrig för att saken skulle dragas inför
konciliet och man har tidigare understundom icke nog framhävt
kapitlets ledande roll vid tvistens hänskjutande till baselkonciliet.2
Som det vill synas omedelbart efter det att han erfarit, att tvisten
om ärkebiskopsvalet av år 1432 genom uppsalakapitlets ombud
dragits inför konciliet, underrättade Olaus härom kardinalkollegiet
(eller ev. påven själv).3 Han hade därjämte 110g ytterligare en
anledning till att skriva till kurian. När kanikernas utskickade avreste
från den lilla stiftsstaden vid Fyris, hade ju deras uppdrag varit att
till påven inbefordra meddelandet om att biskop Arnold inträngt
i det svenska ärkestiftet och med våld bemäktigat sig dess egendom.
1 D. 13/io 1433 utfärdar Martinus Crøger, »clericus Caminensis dyocesis»,
i egenskap av notarius publicus, från Uppsala dels en del vidimationer för
kapitlets räkning (Akter, s. 98 f.), dels kapitulares på förhand avgivna protest
mot möjligen avtvingade uttalanden mot Olaus och biskopsvalens frihet. Denne
Martinus har troligen varit ett av Olaus sändebud till uppsalakapitlet.
2 Så t. ex. Lundquist, a. a., s. 185 och Söderberg, Nicolaus Ragvaldi
och Baselkonciliet, s. 22 (i BSM).
3 Akter, s. 108 ff. Brevet, bevarat i en kopia, är dat. Strassburg d. 28
febr. Det framgår av denna, att skrivelsen urspr, är riktad till kardinalkollegiet.
Ovanför texten till höger är emellertid med annan hand och mattare bläck
tillagt: »Si Nouarienses queret, an ne dominus (?) miseret pape aliquam
lit-teram nomine proprio, et si auditis, quod sit necesse, mutetis istam litteram
cardinalium ad papam, ponendo sanctissimum loco reverendissimus».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
