Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Nils Söderlind, Striden om Uppsala ärkebiskopsstol åren 1432—1435 - Kap. V. Engelbrektupprorets utbrott och kyrkostridens slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
NILS SÖDERLIND
barligen i akt och mening att sammanträffa med rådsherrar, som
av en eller annan orsak varit förhindrade att närvara vid
vadstenaförhandlingarna. I Stockholm, som i konung Eriks namn ännu
innehades av Hans Kröpelin, utfärdade dessa tillsammans med sju
riksråd, som icke närvarit vid rådsmötet i augusti, d. 5/s> en skrivelse till
högmästaren över Tyska orden och d. 12/„ liknande skrivelser till de
vendiska hansestäderna och till det norska riksrådet, den sista som
svar på norska rådets brev av d. 27/9} De tre sinsemellan likartade
aktstyckena innehålla en skarp vidräkning med konungens övergrepp
mot svensk stat och kyrka och ett utförligt redogörande av
orsakerna till brytningen med unionsmonarken. »I thet førsta», heter
det i brevet till det norska rådet om konungens rättsstridiga ingrepp
inom den svenska kyrkans verksamhetsområde, »hafuir han sworit,
thet han skal ælska gudh oc hælgha kirkio oc hænne ræt styrkia
etc. Hær i mote hafuir han fordarfuat kirkiona oc cristindomen, i
thy at han satte drafwels mæn, owærdugha oc olærda til biscopa
oc io hælzst them, ther ey aktadha gudh æller rætuisona, oc befälet
them andelica bicops makt, som han ware en pawe, huilkit tildragher
til kætteri, oc han fordrifuir rætkorna biscopa, stadfifæsta aff
pawanom; han ey aktar gudh æller kirkionne ban, ey pava ey
con-cilium æller there bud, vtan pawans budh æller concilij vnfar han
smælika, sætter them i thorn oc hæktar them, thæs lika gør han
electis prelatom, prestom oc munkom, oc thet ær bans gerning».
—■ Ett intressant och på samma gång kompletterande motstycke
till det korta uppsägelsebrevet av d. 16/8 liksom ock till rimkrönikans
allbekanta skildring av vadstenamötet, till skrivelsen till
baselkonciliet av d. 4/3 1435, till ärkebiskop Olaus till samma koncilium
avgivna relation över oenigheterna mellan konung Erik och hans
svenska undersåtar av d. 20/s 1435 och till de anklagelser, som i de
nyssnämnde breven av d. 5/9 och 12/„ 1434 utslungades mot konungen,
vilkas sanningshalt dock icke här skall göras till föremål för en
detaljundersökning, — att Erik skulle ha kastat påvens eller baselkonciliets
sändebud i torn och häkte är alldeles tydligt i huvudsak
urkunds-uppsättarnas fria uppdiktning och även de övriga uppgifterna böra
tagas med vederbörlig reservation -— är den skrivelse, vari biskop
Vadstena åtföljde de två biskoparna, av en eller annan anledning bort Bo
Stenssons namn.
1 DN, V, nr 646.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
