Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Nils Söderlind, Striden om Uppsala ärkebiskopsstol åren 1432—1435 - Kap. V. Engelbrektupprorets utbrott och kyrkostridens slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
NILS SÖDERLIND
deputatio fidei d. 10/9 insattes i ett utskott rörande klostret
Mont-majour (Montismaior). Ungefär en månad därefter lämnar han
konciliet. Den 8/10 utser man en ny utskottsledamot efter Olaus,
som avrest från staden. De hugnesamma underrättelserna om
engel-brektsupprorets framgångar ha troligen kommit honom att utan
större saknad övergiva den högvördiga församlingen. — På vilka
vägar avreste då Olaus till sitt ärkebiskopssäte? — Vi veta därom
intet. Men vi torde icke alltför mycket misstaga oss, om vi antaga,
att det skedde ungefär enligt den plan, magister Christoferus tre
månader tidigare skisserat för sin ärkebiskop. Alltså: först genom
Tyskland till Reval, därefter över Finska viken till biskop Magnus i
Åbo och så (via Åland) till Uppland.1 Det blev en lång och besvärlig
resa på av höstregnet uppblötta vägar och över ett hav, som kanske
redan hunnit tillfrysa. Till Sverige kom ärkebiskopen enligt
rimkrönikans berättelse2 ej förrän vid tiden för sigtunamötet i början av
februari 1435. När de båda biskoparna Knut och Thomas den 4/3
1435 tillskriva baselkonciliet, påven och kardinalkollegiet kunna de
ock omtala, att Olaus nu tagit sitt biskopsstift i besittning.3 Sina
rent biskopliga plikter har den nye ärkebiskopen genast gripit sig
an med. Som ett kuriosum kan nämnas, att det i altaret i Ärentuna
i Uppland förr funnits en pergamentlapp4, som åt oss bevarar minnet
av en av Olaus tidigare kyrkliga ämbetsförrättningar och vars inskrift
förmäler, att den vördade ärkebiskop Olaus av Uppsala, Herrens år
1435, den sjunde dagen i mars månad, invigde Ärentuna kyrka till
den helga jungfruns och sankt Leonardus’ ära och att han i kyrkans
altare inlade reliker av de 11,000 jungfrurna och sankte Henrik.5
Om den betydande roll ärkebiskop Olaus efter sin hemkomst
ända till sin död 14386 kom att spela i svensk politik är här ej platsen
1 Akter, s. 127.
2 Karlskrönikan, SFSS, 17:2, vers 1664 f.
3 Akter, s. 138.
4 Nu i UUB.
5 Anteckningen återgiven av Carl R. af Ugglas, Till kännedomen om
det gotiska måleriet i Uppland (Studier i Upplands kyrkliga konst, I, s. 28).
6 Olaus, som dog på Nyköpingshus d. 25 juni 1438, skall enligt Ericus
Olai ha förgiftats i mandelmjölk »a quodam principante in regno» (SRS, II: 1.
s. 144). Traditionen utpekar som gärningsmannen herr Magnus, slottets
hö-vitsman, och orsaken till dådet var fruktan för att Olaus på det stundande
kalmarmötet skulle föra Eriks talan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
