Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Helge Kjellin, Reformationen i Estland och den kyrkliga konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reformationen i estland och den. kyrkliga konsten 281
Revals och Dorpats katedraler och dessa städers äldre
pastoratskyrkor äro av en enhetlig anläggningstyp: treskeppigt basilikala
samt med koret polygont avslutat, så t. ex. domen, St. Olai och
St. Nikolai i Reval (estn. Tallinn), St. Johanniskyrkan och dömen
i Dorpat (estn. Tartu). Så var också fallet med den på nuvarande
universitetets plats fordom befintliga S. Mariakyrkan i Dorpat.
S. Nikolaikyrkan i Pernau (estn. Pärnu) är visserligen även den
treskeppigt basilikal, ,men med rakt korslut, vilket senare eljest är
mer utmärkande för landsbygdens än städernas kyrkor. Den
basilikala kyrkoformen behöver icke vara ursprunglig. En närmare
undersökning visar nämligen, att flera av städernas kyrkor tidigare
haft hallkyrkoform och alltså senare förändrats därhän, att
mittskeppet höjts.
Landskyrkornas typ växlar alltefter förekomstområdet. På ösel
(estn. Saaremaa) och i Wiek (estn. Läänemaa) samt andra f. d.
biskopsområden dominera de enskeppiga kyrkorna, medan i forna
ordenstrakter treskeppiga av hallkyrkoform varit mycket omtyckta.
Sådan form — om ock av olika tillkomstår — visa Narvas båda äldsta
kyrkor, såväl den f. d. tyska (nu rysk katedral) som den f. d. svenska
(numera tyska), vidare Wesenberg (estn. Rakvere), Haij all (estn.
Haljala), St. Katharinen (estn. Kadrina), Ampel (estn. Ampla),
Turgel (estn. Türi), St. Petri, St. Marien-Magdalenen (estn. Koeru),
alla dessa landskyrkor belägna i Wierland (estn. Virumaa) och
Jer-wen (estn. Järvamaa). Även här äro starka gotländska inslag
påvisbara.1 Den tredje huvudtypen — den 2-skeppiga — är
huvudsakligast koncentrerad till landskapen Wierland och Harrien (estn.
Harjumaa), särskilt till det sistnämnda, vilket beror på att denna
kyrkform varit rikt representerad i Reval. Där finnes nämligen
ett stort antal äldre och yngre tvåskeppiga kyrkor och gillesalar,
såsom Helge-Andskyrkan, Cisterziensernunnornas kyrka, svenska
St. Michaelskyrkan, Grosse Gilde, St. Olai Gilde samt den ståtliga,
men numera genom pietetslösa avbalkningar och uppdelning i två
våningar tyvärr alldeles förfuskade, forna borgarsalen i rådhuset.
zu Gotland (Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund, Bd XI. Lund
1928).
1 Helge Kjellin, Die Hallenkirchen Estlands und Gotland (Kungl.
Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse 1928—1929, I,
Lund 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
