Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Helge Kjellin, Reformationen i Estland och den kyrkliga konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28o
helge kjellin
land» och till den i Dorpat år 1924 på estniska tryckta
reformations-jubileumsboken »Usupuhastus eestlaste maal», i vilken också en del
av denna uppsats publicerats. Luthers första sändebrev till sina
vänner i Riga, Reval och Dorpat av augusti 1523 är en historisk
stödjepunkt, liksom den Revalska lantdagens beslut av den 17 juli 1524
att med liv och gods upprätthålla och försvara det heliga evangeliet.
Därmed var också reformationen faktiskt införd i landet. Vid
lantdagen voro nämligen de tre nyssnämnda städerna samt de fyra
ridderskapen (Harrien-Wierland, Rigastiftet, Dorpatstiftet och
Wiek-ösel) representerade.
Fullt så lugnt och fridfullt kom dock inte reformationen att
förlöpa. En del orosmakare eggade genom sina hetstal upp folket
emot de katolske och särskilt mot munkarna. De katolske själva
gåvo också ofta genom olämpligt och utmanande uppträdande
anledning till excesser. Redan våren eller sommaren 1523 anlades brand
i det kurländska franziskanerklostret Hasenpoth, och under de
närmaste åren bröto de allbekanta och beklagliga »bildstormarna» lös
i de större städerna. Signalen därtill kom från Riga, där en del
yngre »Schwarzenhäupterbrüder» i evangeliskt trosnit den 10 mars
1524 trängde in i Petrikyrkan och förstörde sitt eget brödraskaps
därvarande altare med all dess vackra utstyrsel. Det 1493 i Lübeck
förfärdigade, snidade stora altarskåpet (en triptyk) blev dock icke
helt spolierat, men såldes strax därefter av
Schwarzenhäupterbrö-derna till en viss Dirick Röde. Om skåpets vidare öden är tyvärr
intet bekant. Detta kyrkoreningsexempel förledde den mot
katolicismen uppviglade stadsbefolkningen att dagen därpå och än
ytterligare den 16 mars skövla och plundra Rigas båda pastoratskyrkor.
St. Petrus och St. Jakob, varvid altarborden sönderslogos och de
inmurade relikerna avlägsnades, helgonstatyer och bilder
bortsläpades, sönderbrötos och trampades i stycken. Ödeläggelsen var stor,
ty Petrikyrkan ägde denna tid mer än 32 kapell och altaren.
Högaltarets heliga kärl hade dock i tid hunnit räddas. De sönderslagna
helgonbilderna släpades utanför staden till »Kubsberg», där de
brändes på ett stort bål. Påskaftonen, den 26 mars, stormades och
vanhelgades t. o. m. domkyrkan av en folkmassa under anförande av
St. Jakobskyrkans lutherske pastor Silvester Tegetmeyer. Dessa
oroligheter hotade till slut att draga med sig blodsutgjutelse, varför
rådet tidigt på morgonen den 2 april under en svår snö- och hagel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
